Det är nog inte många spelare som inte har någon som helst relation till rörmokaren Super Mario och hans något smalare brorsa Luigi. Spelvärldens fortfarande starkast lysande stjärna har hängt med så länge nu – utan att tappa någon stjärnglans – att han är en av få verkligt generationsöverskridande karaktärer som får det att lysa i ögonen både hos den som är sju och 34 år gammal. När vi pratar om andra spelfigurer med rötterna i 80- och 90-talet som exempelvis Sonic, Mega Man eller Simon Belmont så gör vi det ofta på ett tillbakablickande och något nostalgiskt vis. Även om karaktärerna finns kvar och om det släpps nya delar i spelserierna är storhetstiden nog förbi. Mario däremot har i stort sett haft en enda lång storhetstid som har varat de senaste trettio åren eller så, med någon enstaka svacka. Senast var det Super Mario 3D World och Mario Kart 8 som hyllades; två spel till Wii U som har höjts till skyarna på ett sätt som nog överträffade en del förvätningar.
Nu har det blivit dags för spelare världen över att bidra till Marios storhet genom sin egen kreativitet. Super Mario Maker är både ett spel och en bred verktygslåda. Och det är ypperligt underhållande. Både som spel och som verktyg betraktat.
Mario kan fortfarande springa rakt över ett gap som är ett block smalt.
Möjligheten i sig att göra egna Mario-nivåer är inte ny, sedan många år tillbaka har det inofficiellt släppts nya, ofta ursvåra, nivåer till datorer med fysik, grafik och spelmekanik snodda direkt från Super Mario World. Nu när Nintendo släppt ett officiellt verktyg blir det dock både mer lättillgängligt och lagligt att göra, dela med sig av och inte minst spela nivåer. Det går smidigt att använda den förväxta gamepaden och dess tryckkänsliga sextumsskärm som meny och pekskärm för att redigera de nivåer som man hittar på. Med ett lätt knapptryck växlar man mellan redigeringsläget och spelläget och kan i realtid testa hur en nivå fungerar för att sedan göra lämpliga modifieringar. Är det kanske för enkelt? Inga problem, en extra köttätande växt som sprutar eld, en flygande Koopa Troopa eller ett lite större avstånd mellan plattformar kan göra att nivån går från slätstruken till svårbemästrad. Precis som en bra Mario-nivå ska vara. Däremot kan man inte lägga till annat än block av olika slag. Alla plattformar är baserade på block. Sluttande plan av de slag som är vanliga på vissa nivåer i Super Mario Bros 3 och Super Mario World går alltså inte att lägga till. Det finns förstås en del annat som saknas. Till exempel kan man inte ”scripta” (regissera) nivåer så att den tar slut när en boss är slagen – men kreativa spelare kan ta sig runt sådana problem genom att designa banor på sådana sätt att bossstriderna blir helt eller näst intill ofrånkomliga ändå. Kanske vaktar bossen ett avgörande föremål, eller står precis i vägen för en smal passage? Bowsers Koopa-kopter kan vara vinsten vid en bosstrid som är enda sättet att ta sig vidare.
Verktygslådan i Super Mario Maker är bred, och det går dessutom att manipulera många föremål genom att helt enkelt skaka på dem eller dra ett annat föremål – som vingarna – till dem.
Att få nivåerna att scrolla eller länka ihop dem med rör går däremot alldeles utmärkt. Det finns mycket att upptäcka endast genom att skaka på varje objekt i Super Mario Makers redigeringsläge. Man kan även sätta vingar på i stort sett vilken figur som helst och därmed väldigt smidigt ge en figur en ny egenskap. Extra irriterande kan det vara med en vingförsedd köttätande växt (Piranha Plant) som plötsligt kastar sig ur ett rör och förstör Marios dag. Att dra en vinge till en figur på skärmen är endast ett i raden av exempel på hur lättförståeligt och intuitivt Super Mario maker fungerar. Det går att göra på liknande sätt genom att dra föremål till ett stenblock eller ett ?-block, och man kan få Bullet Bill-kanoner att skjuta ur sig mer än just bara svarta Bullet Bills.
Det går även att förstora fiender genom att dra en klassisk supersvamp till dem och se dem växa från normal storlek till monstruöst stora varelser.
Super Mario Maker är som verktyg betraktat enkelt att använda. Alla kan vara med och göra nivåer och spela dem, vilket är ett av spelets stora styrkor. Att göra bra nivåer däremot, är svårare. Det behövs kreativitet och smarta idéer. Därför finns det en uppsjö med nivåer som håller helt okej klass men som inte riktigt glänser på samma sätt som Nintendos egna nivåer hade gjort. Det här är ett av spelets svagheter, men som tur är går det att sålla agnarna från vetet lite. Dels väljer Nintendo själva ut banor som sticker ut och dels går det att hitta och sortera ut banor som har fått många stjärnor av andra spelare som testat dem. Alla kan nämligen spela andras nivåer. Redan i skrivande stund har över en miljon nivåer laddats upp, och alla går att klara. För att få ladda upp en nivå behöver man nämligen först spela den och klara av den själv. Vissa nivåer gränsar dock till omöjliga, såsom Pit of Panga till exempel, vilket kan vara den svåraste banan hittills. Enligt kreatören själv tog det fem timmar att göra den och nio timmar att klara av den. Pröva på egen risk.
Det går att välja tema till sina nivåer också, förutom att välja vilket spel de ska baseras på. Här är det ”underground”-temat som syns, men man kan även välja t.ex. klassisk overworld, slottstema och höga höjder-tema. Allt finns inte med däremot, t.ex. saknas ökentema och isvärldstema. Kanske som DLC, Nintendo?
Som verktyg är alltså Super Mario Maker kul, men även om man inte föredrar att göra egna nivåer kan man roas mycket av det som rent spel betraktat . Det har fyra visuella stilar, tagna direkt från Super Mario Bros, Super Mario Bros 3, Super Mario World och New Super Mario Bros U. Fysiken skiljer sig också något åt beroende på vilken stil nivån har. I ”New” kan man till exempel skjuta ifrån från väggar och på det sättet ta sig uppför vertikala schakt. Både ”New” och Super Mario Bros 3 har även lite segare fysik, med en något trögare Mario än original-Super Mario Bros och Super Mario World, och föremålen skiljer sig också åt på välkända sätt. Fjädern i Super Mario Bros 3 går t.ex. inte att flyga alls lika långa sträckor med som den gula kappan som Mario får i Super Mario World. I Super Mario World återser vi till även de mer runda, knubbiga Goombasvamparna och Koopa-sköldpaddorna har utvecklats och börjat gå upprätt på två ben. En träff på dem gör att sköldpaddan skiljs från dess skal.
Den här nivån blev väl ändå lite väl rörig…? Det går att dra blommor direkt in i rören och förändra deras egenskaper, men däremot kan man tyvärr inte regissera exakt när de olika blommorna reser sig ur rören i förhållande till varandra.
Att Super Mario Maker verkligen håller som renodlat plattformsspel och inte endast som kreativ underhållning beror på hur fantastiska och tidlösa Nintendos milstolpar i plattformsgenren fortfarande är, och hur bra styrning de har. Föremålen i dem är också roliga att leka med. Allt finns dock inte med, som sagt. Vissa kritiska röster har höjts om att solen på ökennivåerna i Super Mario Bros 3 lyser med sin frånvaro. Men man kan inte få allt. Eller kan man det senare, som DLC kanske? Om så är fallet vore det trevligt med den uppgraderade grafiken från Super Mario All-Stars…
Men det vi får är nog så bra och räcker mer än gott och väl. När styrningen dessutom är lika pixelperfekt som den alltid har varit kan man inte göra annat än att kapitulera inför Super Mario Makers storhet. Andra spel som Projekt Spark eller Little Big Planet 3 kanske ger större kreativa möjligheter när det gäller visuella stilar eller skapandet av stora tredimensionella världar, men utan Marios spelmässiga djup och spelmekanik som slipats till perfektion hjälper det inte hur tjusig yta eller hur mycket gulligt garn konkurrenterna lockar med.
Bönstjälkarna som i gamla goda Super Mario Bros tog Mario till bonusbanor bland molnen finns som synes också med i repertoaren.
Nostalgi kan få omdömet att grumlas ibland, men i det här fallet är det snarare en styrka för Super Mario Maker att så många har en anknytning till de äldre titlarna. Vi som spelat de här spelen tidigare behöver inte lära oss hur Mario och hans vänner rör sig eller hur många blocks avstånd ett gap behöver vara, eller hur vi behöver placera ut studsmattor, bullet bills eller bloopers. Vi vet ju redan. Vi har det i ryggmärgen. Inlärningströskeln är låg, för vi har redan klivit över den ett par gånger tidigare.
Istället kan vi gå direkt över till att förverkliga våra fantasier, till att leka snäll eller elak speldesigner. Till att placera ut hur många myntsprutande kanontorn, 1Up-svampar, Yoshisar och bönstjälkar som helst i en färgglad Mariovärld. Eller att fullständigt grotta ner oss i ondskefulla eldbollshärjade eldgaffelnivåer med Bowserslottstema som endast en sann Power Player kan ta sig igenom.
Med handsvetten rinnandes och livhanken nätt och jämnt i behåll.
Precis som det ska vara.
Att Super Mario Maker är generationsöverskridande och tidlöst, att vem som helst kan förstå det, spela det, njuta av det, ryta åt det och vilja spela det en gång till är en förklaring till dess storhet. För det var ju så nära förra gången, så varför inte försöka en gång till?
Och så sitter man där och har tappat kollen på hur mycket klockan är igen. Ett tecken så gott som något på att man har fått en liten bit magisk kraft i händerna, pressat på en tunn liten skiva.
Ett Super Magic Maker, helt enkelt.
Så här sätter vi betyg på Senses