Hem SpelPC Recension: Cuphead
cuphead recension Silver

Recension: Cuphead

av senses.se

Ett tag var Cuphead en regelrätt posterboy för Xbox One. Ett unikt spel som skulle bära fanan för formatet, lite likt Sonys Uncharted 4 och Horizon Zero Dawn. Men så gjorde Microsoft en 180-sväng (igen) och nu kommer Cuphead även till PC, enligt policyn att alla MS-spel ska finnas både Windows och Xbox. Synd, för Cuphead skulle annars ha potentialen att locka nya Xbox-köpare. Men bara nästan.

cuphead

Cuphead rekommenderas i co-op-läge då det blir roligare och lättare.

Cuphead är ett klassiskt ”run-and-gun” (spring-och-skjuta)-spel, i samma stil som 90-talsklassikerna Contra (Super Probotector), Midnight Resistance och egentligen ännu längre bak till 80-talets Cobra, Green Beret (Rush’n Attack) och inte minst Wonderboy. Det går fort, du är konstant utsatt för attacker från alla håll och du tål väldigt, väldigt lite stryk. Låt oss direkt tilltala elefanten i rummet: en av anledningarna till varför Cuphead haft en utvecklingstid som tangerar ett episkt AAA-äventyr är att ett tag bara var två bröder i Tyskland som jobbade med det (Studio MDHR). På senare tid har de fått förstärkning och kunnat slutföra projektet som helt enkelt kan betecknas som en spelbar, animerad film från 30-talet.

Estetiken och prestationen är makalöst bra. Från simuleringen av en grynig projektor, till det tidsenliga soundtracket, ”burkigheten” i ljudet och de perfekta, återkommande animations-looparna, parade med spot-on karaktärsdesign genom den handritade och sen digitaliserade grafiken. Storyn är att Cuphead och Mugman en dag är olydiga och smiter in på Djävulens casino, där turen aldrig verkar tryta. En sista Winner-takes-all crap-shoot visar sig dock vara förödande och snart måste de två busarna kämpa för att driva in skulder åt Hin Håle himself, eller ge honom sina själar, som de lade som insats. Genom en enkel karta som innehåller dels ”bonusbanor” där du ska springa, överleva och samla mynt (som du kan köpa bättre vapen och bonuskrafter för) så ska du plocka mini-boss efter mini-boss, tills du når den slutgiltiga bossen (gissa vem?).

cuphead

Låt oss också få en annan sak ur vägen: du som sett Cuphead på någon demotrailer har nog tänkt på att det är fullt ös och att det verkar svårt. Det är det också. Med dagens mått mätt är det till och med mycket svårt, även för härdade hard core gamers. Det finns förvisso ett snällare ”simple”-läge i bossfighterna, men detta läge låter dig bara besegra fienderna utan att man drar in själva skulden, så man kan i egentlig mening inte klara spelet på det sättet. Kvar blir då bara att träna och nöta. Massor. Du kommer att dö fler gånger än i Dark Souls och ditt tålamod och fingerfärdighet kommer att testas till max. Men detta är genren du ger dig in på.

Och medan grafiken är fantastisk och boss fighterna riktigt roliga att upptäcka varje sekvens på, så kan man ju fråga sig hur kul spelet varit utan grafiken? För spelbart är det ju, men det är också begränsat i upplägg och ohyggligt svårt på ett vis som man kanske var beredd att köra om och om igen på 80-talet, när det inte fanns alternativ. Men risken är idag att mellanbra eller nya spelare kommer att ge upp långt innan de kommer ens till tredje bossen…

Bonusbanorna känns ibland svårare än bossfighterna.

Därför måste en försiktig rekommendation utfärdas till Cuphead – i sina bästa stunder är det ren arkadlycka och den otroliga estetiken gör att man bara vill spela vidare och se mer (samt att svåra boss fighter är mer tillfredsställande att klara än enkla, eller hur?). Å andra sidan är svårighetsgraden ibland så brutal att man undrar vem som har skillsen och tålamodet idag? Långt ifrån alla casual gamers, den saken är klar. Och de som var hetaste fingrarna i stan på 80-talet har idag hunnit närma sig eller passera 40 och har förmodligen varken tiden eller reaktionsförmågan längre (sorgligt, men sant). Risken är att Cuphead blir en underbart vacker hyllning till 30-talets animerade kortfilmer, men en arkadshooter som bara kommer att tilltala en ganska liten grupp (precis som de som älskar att titta på gamla 30-talsfilmer idag). Ett enklare läge för alla utmaningar (även bonusbanorna) vore välkommet och att man kan få gå igenom spelet på ”Easy”. Så får hard core-stjärnorna plocka Platina-trofén för det andra.

Så här sätter vi betyg på Senses

Missa inte detta

Lämna ett svar

[script_21]

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.