Som jag har berättat i tidigare recensioner så missade jag nästan alla TV-spel på 80- och 90-talet då jag istället fick en Atari 1040 STe dator av mina föräldrar. Så det är först nu som jag kan börja uppleva guldklimparna från förr. Min Nintendo Switch går varm och när Sega Mega Drive Classics skulle komma till Switchen så gjorde jag ett litet glädjeskutt. Vi har tidigare pratat om samlingen på senses Youtube-kanal då den kom till Xbox One och Playstation 4 i våras, så här kommer reflektioner för Nintendo Switch-versionen som släpps den 7 december.
Vi transporteras till ett rum; komplett med posters, tjock-tv och en Sega Megadrive och sen är det bara att poppa i en cartridge och börja köra. Spelen kan du välja i kartoteket till höger har funktionen att man kan spola fram i cutscenes och en väldigt smidig spara och ladda funktion, ifall man missar ett hopp eller något annat. Lite fuskigt kanske, men man kan ju välja att inte använda det.
Hur är det med spelen då? Jodå, bra faktiskt – det är som alltid i såna här samlingar: högt och lågt. Självklart finns klassiker som Altered Beast, Bonaza Brothers och Sonic the Hedgehog.
Sen finns det spel som jag inte hört talas om alls som Comix Zone och Landstalker. Som med alla klassiska spel så är det inte alla som håller en sådan kvalité och spelglädje att man kommer spela igenom dem från start till slut. Det är en bra blandning av olika genrer spel, allt ifrån pusselspel till fightingspel men det som stör mig lite är att det saknas delar i en spelserie. Till exempel finns Shinobi III och Shadow Dancer: The Secret of Shinobi men inte del ett och två. Samma sak gäller med Virtua Fighter, där tvåan finns med men inte ettan (detta beslut beror troligtvis på att ettorna aldrig släpptes på Mega Drive, officiellt).
Sonic ett och två finns med plus två andra delar och Streets of Rage del ett till tre, VectorMan ett och två finns med, men annars är det ont om ettor i längre spelserier. Känslan jag får är att det är lite billigt och att de inte vill ha med det mest populära spelet för att de då kan få nöjet att kränga det vid sidan om, såsom till exempel Shinobi (ettan) som finns att få tag i som singel-download till Xbox One, till exempel.
Du kan även spela spelen online med andra spelare. och det är riktigt kul. Dock så finns det en hel del proffs där ute, så det gäller att inte vara en dålig förlorare.
Jag spelar spelen nästan enbart i bärbart läge då den pixliga grafiken blir lite för mycket att ta in på en stor TV. Det finns en hel uppsjö med olika inställningar där man kan lägga till pixlar och blöda ihop dessa, men jag tycker inte det förbättrar spelupplevelsen märkbart på TV:n ändå.
Grafiken är fin som den är och det går bra att köra på storbild, men spelen är ju inte konstruerade att spelas på en 60-tums TV så jag tycker personligen det är behagligare på en liten bildyta eller i bärbart läge. Sen – åt andra hållet – finns en inställning där du kan lägga på en gammaldags tv-apparats scanlines för äkta old school-känsla, men där går gränsen tycker jag. Så mycket saknar vi trots allt inte den gamla goda tiden.
Sammanfattningsvis så blir det en klar rekommendation för Sega Mega Drive Classics. För en liten peng finns massor med klassiska 16-bitarspel enkelt och snabbt till hands, i all sin pixliga prakt, och det är en perfekt samling för alla oss nostalgiker.
Komplett lista över vilka spel som följer med:
- Alex Kidd in the Enchanted Castle
- Alien Soldier
- Alien Storm
- Altered Beast
- Beyond Oasis
- Bio-Hazard Battle
- Bonanza Bros.
- Columns
- Columns III: Revenge of Columns
- Comix Zone
- Crack Down
- Decap Attack
- Dr. Robotnik’s Mean Bean Machine
- Dynamite Headdy
- ESWAT: City Under Siege
- Fatal Labyrinth
- Flicky
- Gain Ground
- Galaxy Force II
- Golden Axe
- Golden Axe II
- Golden Axe III
- Gunstar Heroes
- Kid Chameleon
- Landstalker
- Light Crusader
- Phantasy Star II
- Phantasy Star III: Generations of Doom
- Phantasy Star IV: The End of the Millenium
- Ristar
- Shadow Dancer: The Secret of Shinobi
- Shining Force
- Shining Force II
- Shining in the Darkness
- Shinobi III: Return of the Ninja Master
- Sonic 3D Blast
- Sonic Spinball
- Sonic the Hedgehog
- Sonic the Hedgehog 2
- Space Harrier II
- Streets of Rage
- Streets of Rage 2
- Streets of Rage 3
- Super Thunder Blade
- Sword of Vermilion
- The Revenge of Shinobi
- ToeJam & Earl in Panic on Funkotron
- ToeJam& Earl
- Vectorman
- VectorMan 2
- Virtua Fighter 2
2 kommentarer
Varken Shinobi 1, Virtua Fighter 1 eller för den delen Phantasy Star 1 är Megadrive-spel så där blir det svårt för Sega att inte snåla.
Wonderboy: Monster Lair och Monsterworld lyser däremot med sin frånvaro. Troligtvis för att serien fått nytt liv och lever via andra publishers.
Hej Bob! Det stämmer – Shinobi ville vi minnas hade givits ut på Mega Drive, men det kom till andra 16-bitars-format som Amiga men aldrig SEGAs egen 16-bitarsmaskin.
Sen – eftersom det ju ändå rör sig om emulering – kunde SEGA ha lagt in ”kompletta” versioner av serier kan man tycka, även om de tekniskt sett aldrig fanns på Mega Drive. Men visst, ska man vara helt korrekt så ska man hålla sig till de spel som faktiskt släpptes på formatet. Men vi tänker ”bonus”, som Nintendo lade in Star Fox 2 (som aldrig officiellt fanns på SNES) men som fanns med på SNES Classic Mini.