Svenska DICE har varit rätt upptagna sen EA köpte upp dem, inte minst med att förvalta sin enormt populära Battlefield-serie. Det var med stor förväntan jag såg fram emot deras Mirror’s Edge, ett action-spel i förstapersonsvy om en ung kvinna som jobbar som kurir, i en dyster framtid. Ditt uppdrag är att via stadens hustak hoppa, rulla och ibland slåss, genom hinder som står i din väg mot målet.
”Sporten” eller fenomenet Parkour har alltid tilltalat min fantasi. Dels för att jag är för höjdrädd för att själv någonsin prova något åt det hållet, men också för att det verkar som en slags ”realistisk flygsimulator” för individen. Därför hoppades jag att Mirror’s Edge, skulle vara just det – en parkour-simulator. Istället visar det sig vara ett ganska hårt skriptat förstaspersons-actionspel. Man får förvisso hoppa, springa, rulla och slåss, men det är väldigt begränsat, tidvis väldigt svårt att få in exakt och inte sällan väldigt fragmentariskt i konstruktionen. I sina bästa stunder hettar det till och man får nästan svindel av pulsen och de dödsföraktande hoppen – men oftast stannar spelet upp och tvingar dig smyga, eller, i exakt rätt ordning ta dig förbi x antal hinder.
Grafiken är ett av spelets stora trumfkort och flyter på något bättre i PS3-versionen än på Xbox 360 – även om jag gärna offrat lite detalj mot stadiga 60 frames per sekund istället. Ljudet gör sitt för stämningen, men är inte något som sticker ut nämnvärt.
Mitt stora problem med Mirror’s Edge är att det känns som väldigt mycket yta och väldigt lite engagerande innehåll. Storyn är lövtunn, sekvenserna är för rigida (oftast finns bara ett enda sätt att ta sig runt ett visst problem) och den uppmanade passiviteten i strid, blandat med många ”problem-uppehåll”, gör att spelets flöde och engagemang stannar upp. Det är inte ett horribelt spel, men det känns som en besvikelse i förhållande till vad det kunde ha blivit – den häftigaste ”springa-på-tak-och-hoppa-simulatorn” som gjorts (med väldigt lite konkurrens)! Nu är det istället en snygg, men alltför stel komposition och halvlyckad amalgamering av förstapersons-action, problemlösande och trial-and-error-timing. Prova innan du köper.
