Mitt hjärta svä(r)mmar över.
1998. Jag minns det som igår. Mitt i vad man kan kalla för en guldålder för realtidsstrategi (RTS), med Command & Conquer i bräschen, så stack en utvecklare som hette Blizzard ut. De hade också ett RTS-koncept, två faktiskt – Warcraft och Star Craft (som kom senare). Warcraft för numera tankarna till MMORPG och månadskostnader, medan Star Craft behållt sitt ursprung, om än filat på det flera varv de senaste 15 åren.
Star Craft II – The Heart of The Swarm heter expansionen som kräver och tar vid där Wings of Liberty slutade – Kerrigan förvandlades till The Queen of Blades (de insektsliknande odjuren som mänskligheten kämpar mot), men räddades av sin älskade och började återfå sin mänskliga form. Och det är här du tar vid. Du iklär dig rollen som den i begynnelsen rehabiliterade Kerrigan. Men snart kommer ett svek som gör att Kerrigan återgår till sina forna rötter och skapar en Swarm-armé olikt någon tidigare sedd.
HOS behåller de familjära RTS-upplägget och kommer med utvecklingar såsom nya svärmar, krigare, enheter och uppdrag i olika miljöer. Spelet har en ypperlig tutorial där du snabbt lär dig / uppfriskar minnet och sen bär det av. Jag gillar hur man först får lära känna sin hjältinna (Kerrigan), hennes nya förmågor och de nya enheterna. Sen esklarerar det snabbt till fullskaliga fältslag där din strategi såväl som din fingerfärdighet kommer att sättas på prov (HOS innehåller några av de mest episka strider jag någonsin sett i ett RTS – ibland bokstavligen kryllar skärmen med insekter som förstör och pulvriserar allt motstånd!).
Blizzard har lärt sig av debaklet med det suveräna, men så-tekniskt-frustrerande Diablo III och erbjuder här en spelupplevelse du kan spela offline (den blir dock något mer avskalad), men som förbättras online. Patchar finns och servrarna funkar 100% alltid när jag provat dem. Super, precis som det ska vara.
Min Macbook Pro från 2011 klarade spelet bra, på de lite blygsamma low-inställningarna där upplösningen är något lägre men spelet fortfarande ser fantastiskt ut. En grej är dock att du bör ha en extern skärm som är större än de 13″ som är inbyggt i Mac:en, med så låg upplösning blir texten annars väldigt svårläst. På medium-inställningar ser det betydligt bättre ut men laggar något när det händer mycket (ned till ca 18 fps). Dags att köpa ny dator 2014, helt klart!
Multiplayerläget är ett kapitel för sig och det är verkligen bra. Balansen är fin och kombinerar du det du lär dig i kampanjläget med dina gamla SC-kunskaper kommer du att ha en skojig tid framför datorn. Med 1 miljon sålda exemplar av spelet på 48 timmar så lär du dessutom aldrig vara utan motstånd att möta online.
Jag ser inga direkta nackdelar alls med Heart of The Swarm, som jag tycker är ett alldeles förträffligt spel, framförallt för RTS-diggare. Att man får vara ”monster”-sidan är också kul och fräscht och jag tror jag kommer att återkomma till Kerrigans värld ofta.
Trailer:
