När man öppnar lådan till SteelSeries Arctis Pro Wireless – den trådlösa versionen av bolagets Arctis Pro, med några skillnader vi återkommer till nedan – slås man av hur genomtänkt allt är. Alla enheter, extrabatterier, alla kablar. Och så funderar man lite på hur man ska koppla in allt i sin PC eller Playstation 4 (som är de två format som stöds av luren, trådlöst – trådat kan du köra den med allt som har en 3,5″-utgång). Vi ställer dem mot Logitech Astro A50 och ger er svaret på om de kan vara det bästa valet, trådlöst just nu för PS4 och PC.
Trådlös frihet – med tillbehör
Hjärtat i Arctis Pro Wireless är DAC:en, som i detta fall även är den trådlösa sändaren. Framsidan pryds av en tydlig OLED-display, som även anger batteriladdning och dosan har inbyggda funktioner för allt, inklusive EQ, mixning och så vidare, så du kan göra dina val helt utan mjukvara. Men för trådlöshet krävs en hel del sladdar som ska kopplas in. Dels ska du ansluta själva dosan till din PC eller PS4 genom en USB-kabel – sändaren har ett litet fack för att kunna ladda det extrabatteri, som ingår till dina lurar (så att du aldrig får mer än några sekunders avbrott medan du byter). Men för att det ska fungera måste du även ansluta DAC:en till eluttaget, vilket du gör via en annan kabel som ska in i valfri USB-laddare (den laddare ingår ej). För att få surroundljud och chat-mix på PS4 måste du koppla in din sändare via en optisk toslink-kabel. Detta arkaiska system är en begränsning i själva Playstations tekniska uppsättning, men det börjar kännas galet mossigt med 20 år gamla lösningar som innebär påtagliga begränsningar i ljudformat som stöds (du kan exempelvis inte få Atmos och sådana nymodigheter via optisk anslutning). Vi är så redo för next-gen och Playstation 5 om drygt en månad (SteelSeries släpper lurar till det formatet också, nåt vi ska återkomma till)!
En fråga som kommit upp från er läsare är om man kan få Hi-Res Audio (Högupplöst ljud) även trådlöst (något som trådanslutna Arctis Pro alltså stöder). Svaret är i korthet, nej – eftersom Arctis Pro Wireless sänder via 2,4 GHz och via det stöds maximalt 48 kHz sampling rate. Men ljudet skickas ändå lossless, så i princip får du det bästa, mest okomprimerade ljud du kan få trådlöst. Men du som vill klämma ur varje liten bit kvalitet bör satsa på trådade versionen (som då måste kopplas via DAC:en, som ett externt ljudkort, inte direkt i handkontrollen).
I övrigt får man alla andra kablar man behöver, en kort och koncis manual samt ett löstagbart puff-skydd för mikrofonen. Hade man bara skickat med en liten USB-laddare hade detta paket varit helt fulländat. Men även utan USB-laddare (som alla lär ha en över från en gammal telefon eller platta?) är det ändå ett av de bästa vi hittills sett.
Design
Arctis Pro Wireless följer i SteelSeries Arctis-series fotspår. Det innebär i huvudsak plast, med bekvämt skidband på huvudet á la Arctis 7 men samtidigt lite bättre komfort i öronkuddarna och en något fastare passform än Arctis 5 och 7, som hade en tendens att bli lite slappa i formen med tiden. Högra kåpan på Pro Wireless fäster ytterlocket med magnet, så att du enkelt kan byta laddningsbart batteri mellan sessionerna (två laddningsbara batterier ingår). Lurarna laddas antingen via sladd (mikro-USB) eller så kan extrabatteriet hållas uppladdat i DAC-sändaren. Om man föredrar detta eller att ladda i en docka när man spelat klart, á la Astro A50, är givetvis en smaksak. Men kanske känns dockan något mer ”naturlig” att hänga av lurarna på efter avslutad spelsession, än att leta upp en kabel att sätta in hörlurarna i. Samtidigt har du extrabatteri här och batteritiden är satt till 10 timmar per batteri, 20 totalt alltså, vilket är lite mindre på en laddning än Astro A50 (15 timmar) men fem timmar mer totalt, med byte. Inget som lär påverka en genomsnittlig spelare som kör under 10 timmar per sittning.
Arctis Pro Wireless finns i vitt och svart och känns, trots plasten, stilrena och snygga – i vår bok snyggare än A50 som känns aningen för stora och klumpiga. Däremot är detaljera och byggmaterialet i A50 lyxigare. Komforten skulle vi också säga är aningen bättre här vid riktigt långa spelsessioner (över tre timmar) även om det är individuellt på öron och rätt marginell skillnad.
Tekniken i Arctis Wireless Pro
Lurarna kör på både 2,4Ghz-signal, som ger lägst latens och även Bluetooth (du växlar med ett knapptryck) för att fungera med typ… tja, allt du kan tänka dig. 2,4Ghz-sändaren fungerar bara med PS4 och PC, men annars har du Bluetooth för exempelvis plattor och mobiler och – i värsta fall – 3,5mm analog sladd till resten.
Elementen är 40mm neodymium, som bruklig i denna nisch av gaming-lurar, och de är specificerade till 10-40 000 Hz, 102 dB SPL känslighet och 32 Ohm. Frekvensomfånget i hörlurar och högtalare är ett vida debatterat koncept, ett vanligt människoöra hör ju bara en liten del av det (20-20 000 Hz när vi är på topp som barn, hörseln blir snabbt blir allt sämre med åren). Men det finns en ”skola” som säger att element skapade för bredare frekvensomfång också låter bättre eftersom de är av högre kvalitet, har vidare spännvidd och känslighet (även om vi alltså inte kan höra detta omfång i praktiken, så kan kan ju mäta det i exempelvis labb). Och det kan ligga något i det, en överdimensionerad bilmotor med extrema hästkrafter kommer kännas piggare och roligare att köra, även om du kanske aldrig kan eller vill pressa den till max.
Intressant i sammanhanget är att SteelSeries väljer att nästan dubbla den teoretiska frekvensen mot Astro A50 (som kör standard 20-20 000 Hz) men samtidigt behålla den lägre impedansen (32 Ohm mot konkurrentens 48). Lägre impedans gör lurarna mer lättdrivna och kompatibla med enheter som har låg uteffekt (mobiler etc) och valet är logiskt med tanke på Bluetooth-stödet. Högre impedans innebär dock att man teoretiskt kan få ut bättre ljud. så om man kopplar Astro A50 till en rejäl förstärkare eller DAC som klarar att driva dom maximalt kan detta bli ett öppet lopp. Så här är en avvägning för musikälskare, men samtidigt inget som lär göra stor praktisk skillnad för gamers som kör trådlöst.
Mikrofonen är den vanliga hos Arctis, en utdragbar historia som lyser rött när den är avstängd (ingår som sagt ett puffskydd till Pro). Dubbelriktad brusreducering ger ett gott resultat i användning för online-gaming, utan att vara något som direkt ersätter en dedikerad mikrofon.
Så låter Arctis Wireless Pro
Ljudet i Arctis Wireless Pro måste beskrivas som piggt, öppet och lättsamt. Basen är god, men inte överdrivet uttalad och mest av allt gillade vi ”rymden” som målades upp i både spel och musik. Call of Duty: Warzone, som likt många spel i serien har briljant surroundljud, lät både spännande och koncist och vi uppfattade fienders placering bra på PS4. På PC finns stöd för virtuella surroundljudet DTS Headphone:X 2.0 som tar allt ännu ett steg – om du kan hitta dedikerade ljudspår som stöder det (Windows Spatial Audio-spel ska funka bra, exempelvis Gears 5, Forza Horizon 4 och Ori and the Will of the Wisps).
På musikfronten gjorde Arctis Pro Wireless oss verkligen inte besvikna. Referenslistan spelades igenom utan problem och även om Pro Wireless kanske inte spelade någon genre eller låt bäst, så var det å andra sidan inget som den var direkt olämplig för. Eva Cassidys cover på Sting-klassikern Fields of Gold var mjuk och rent återgiven och Alan Walkers Faded lät svängig, om än kanske lite ihålig i det lägsta registret. Detta är lurar som premierar klarhet och renhet framför tung bas, så att dina preferenser kommer att styra en hel del hur du uppfattar dom.
Summering
Med en prislapp på runt 3 500 kr är SteelSeries Arctis Pro Wireless verkligen inte ett av marknadens billigaste gaming-headset. Däremot så är de ett av de allra mest mångsidiga och allt omkring dom andas kvalitet. Likt Astro A50 (som råkar ligga på exakt samma prisnivå) så riktar sig dessa till spelare som vill ha det bästa möjliga ljud trådlöst, byggkvalitet och komfort i samma paket och där priset blir sekundärt. Arctis Pro Wireless är bekvämare, med något bättre ventilation än sin rival, men samtidigt är skillnaderna väldigt små. Vi föredrar Astro A50s laddningsstation och 15 timmar batteritid istället för flera batterier på 10 timmar styck, men återigen – en marginell skillnad som inte lär påverka flertalet normalanvändare. Ljudprofilen skiljer sig mellan de båda – Arctis Pro Wireless har ett öppnare och lite renare sound, medan Astro A50 skapar mer värme och något fylligare bas utan samma renhet. Båda låter väldigt bra, så valet kommer ned till vad du föredrar för typ av ljudbild, egentligen (vad är ”bra ljud” för dig?).
Som helhet är Arctis Pro Wireless en mångsidig och väl genomtänkt hörlur, för gamers som vill och kan unna sig det allra bästa. Samtidigt är detta en high-end-produkt för den som vill få ut maximalt och inte räknar kronorna, ur pris/prestanda-synpynkt är denna mer än dubbelt så dyr som Arctis 7 och låter samtidigt inte dubbelt så bra. Men vill man ligga på topp är den ett solklart val och ytterligare en fjäder i hatten för danskarna på SteelSeries. Ny referens i high-end-segmentet på PS4!
