Hem Film & TVBlu-ray Recension: The Flash

Recension: The Flash

av Henric Brandt

I The Flash får vi återigen möta Barry Allen (Ezra Miller). Hans far sitter i fängelse och är oskyldigt dömd för mordet på sin fru. En viktig videofilm för att bevisa att fadern är oskyldig visar sig inte fungera och allt hopp att bli frigiven försvinner. I ett desperat försök att ändra historien så använder The Flash sina krafter och reser tillbaka i tiden. Han stoppar mordet och tar sig tillbaka till sin egen tidslinje, trodde han. Det visar sig att han hamnar i en alternativ tidslinje där mamman lever men världen är helt annorlunda. I samma stund som han försöker få grepp om situationen så anfaller Zod (Michael Shannon) och då varken Justice League eller Superman finns på plats så är det upp till The Flash att försöka samla ihop ett team och rädda världen. Som tur är vet han ju vem det är som är Batman, så han har en plats att börja på, trodde han…

The Flash är näst sist ut av filmerna i det gamla DC-universumet med en film som många fans har väntat på i många år. Filmens manus baseras på Flashpoint serietidningen som släpptes 2011, filmen och serien vissa likheter men till det stora hela skiljer sig filmen ganska rejält från serien. Största skillnaden är att i Flashpoint så möter The Flash Thomas Wayne som är en ond version av Batman. För i den här tidslinjen är det Bruce Wayne som dör och inte föräldrarna. Så pappan blir Batman och hans mamma Martha förlorar förståndet och blir Jokern. Jag vet inte om det här hade blivit så mycket bättre än den soppa som filmen The Flash blev men det hade med all säkerhet varit mer intressant.

Först ut så vill jag faktiskt börja med det som fungerar i The Flash för att sedan ta upp en bråkdel av allt som inte fungerar. Först ut så är faktiskt första actionscenen i filmen riktigt bra förutom att CGI effekterna är de absolut sämsta jag har sett men mer om det längre ned. Här får vi för första gången se Batman i ordentlig action på väldigt länge. Det är helt klart den bästa Batman scenen som Ben Affleck har fått göra under alla filmer han har dykt upp i som Läderlappen. Hans dräkt ser lite muppig ut bara men jag kan ju inte få allt.

Det som också fungerar och är mer eller mindre hela filmens behållning är att Michael Keaton är tillbaka som Batman. I den alternativa världen så får vi se fortsättningen på vad som hände med honom från Batman Returns 1992. Keaton är helt magisk i rollen och scenerna med honom är cineastiskt guld rakt igenom.

Något som också fungerar väldigt bra är Sasha Calle som Supergirl. Det här är en version av hjältinnan som vi inte har sett förut och jag gillar verkligen allt med hennes porträtt av Kara Zor-El.

Sen är det tyvärr slut med hyllningarna för i övrigt är filmen alldeles för lång, alldeles för banal och totalt onödig. Jag ska försöka att förklara vad jag menar.

Först ut så spelas huvudrollen av Ezra Miller som tyvärr är en röv-hatt (Påstås det) i verkligheten av stora mått, dels har Miller gett sig på fans och varit våldsam och en hel del andra rejäla PR-missar som Warner Bros har gjort allt för att försöka dölja och minska. Det är också en av anledningarna till att det tog sådan tid innan The Flash fick premiär för filmen klipptes om fixades till och alla bad en stilla bön att fansen skulle glömma bort vad som hade hänt. Det gjorde de inte med tanke på hur dåligt filmen gick på bio…

Jag har till och med en teori om att den nedlagda Batgirl filmen (Som hade kostat 90 miljoner dollar att producera) enbart lades ner för att The Flash skulle bli den enda filmen som Keaton spelade Batman i. Det är inget som jag har läst någonstans utan det är bara min personliga tanke. För det är tydligt att mycket av promotion-materialet är inriktat på Keaton.

Ezra Miller hade helt klart en del charm i sina första två inhopp som karaktären men då var det korta stunder och i en ensemble av andra karaktärer. Här ska Miller bära hela filmen på sina axlar och dessutom i en dubbelroll. Det här blir alldeles för mycket för min smak och att välja att spela sin dubbelgångare som en usel Pauly Shore kopia gör inte saken bättre. Saker som ska bli roligt fungerar inte för att jag sitter och irriterar mig på karaktären.

Förutom att Miller inte fungerar så är manuset fullt av logiska hål och luckor och till slut så orkar jag inte bry mig om någon. För det är ju ändå så att allt är helt onödigt. Det finns ingen logik i att försöka rädda en tidslinje/alternativt universum som ändå aldrig kommer leda honom hem. Filmskaparna har löst det hjälpligt att han till en början förlorar sina krafter men för oss alla som sett trailern är det ingen större överraskning att han ”spoiler” får tillbaka dem. Därefter så faller hela tredje akten in i ett gytter av usla CGI strider för att sedan avslutas i en av de sämsta green-screen världar jag någonsin sett. Här tar filmskaparna i från tårna för att försöka bräcka ALLA andra filmer där de gamla versionerna av våra hjältar möter de nya versionerna. Problemet är bara att inget av det landar eller betyder något. Det som hade kunnat bli en av filmhistoriens häftigaste scener blir istället en katastrof usel sekvens som är alldeles för lång.

Som jag nämnde också i ovan – att första scenen har en del hemsk CGI så kan jag knappt med ord beskriva exakt hur uselt det är. Sekvensen som sådan är ganska kul och bra genomförd, förutom att The Flash behöver käka konstant för att hålla sin energi uppe vilket leder till en del ganska osmakliga sekvenser men det är inte det som är problemet. I scenen rasar ett sjukhus och en hel våning med bäbisar i kuvöser faller ut från höghuset. Problemet är bara att bäbisarna är helt och hållet skapade i en dator och de ser sämre ut än babyn i Pixar filmen Tin Toy från 1988. Det är helt horribelt hur uselt det är. Det plockar verkligen mig ur filmen.

Det som är bra mycket bättre med The Flash är den fina UHD-utgåvan filmen nu finns på. Bilden är helt felfri i och med 2160p upplösning. HDR/Dolby Vision skapar en bild upplevelse utöver det vanliga. The Flash röda dräkt poppar verkligen mot bakgrunderna och ser helt fantastiskt ut. Svärtan är djup och kontrasten mellan ljus och mörker presenteras helt utan att det blöder över.

Ljudet är enligt fodralet i Dolby Atmos men det verkar ha hänt något i kodningen för min förstärkare kodar ljudet som Dolby Master 7.1 istället. Nu är det ungefär samma sak men det kändes som om vissa kanaler låg lite off. Plus att ljudet var osedvanligt lågt och ganska platt. Jag var tvungen att dra upp volymen rejält på förstärkaren för att komma till samma ljudbild som jag är van med.

Något mer som är positivt är att UHD-utgåvan är proppfull med intressant extramaterial. Här finns det kul dokumentärer, en del bortklippta scener och lite annat smått och gott.

Sammanfattningsvis så är The Flash en besvikelse av stora mått. Keaton är tillbaka som Batman är det enda som är riktigt bra med filmen och sekvenserna med honom och den fantastiska UHD-utgåvan räddar betyget från ett totalt botten-napp till att få godkänt i alla fall.

SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.

Så här sätter vi betyg på Senses

Missa inte detta

Lämna ett svar

[script_21]

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.