I filmen Bob Marley: One Love får vi följa artisten och musiklegenden Bob Marley under en mycket händelserik och farlig del av hans liv. 1976 utspelar sig en väpnad politisk konflikt som påverkar vardagslivet på Jamaica, och då meddelar Bob Marley att han kommer att uppträda på en konsert, Smile Jamaica, för att främja fred mellan de stridande fraktionerna. Medan han förbereder sig för konserten blir Marley, hans fru Rita och flera andra medlemmar i hans band skjutna av angripare. Detta blir början på en av de viktigaste perioderna i Bob Marleys liv.
Personligen har jag aldrig varit ett Bob Marley-fan, men jag har hört hans musik och känner även till stora delar av hans otroliga, men ack så korta liv. Marley dog 1981 av cancer vid endast 36 års ålder, och även om han är borta så lever hans musik vidare och får nya fans årtionden efter hans bortgång.
Bob Marley: One Love är producerad av fyra stycken av Marleys släktingar, och tyvärr blir resultatet att filmen blir väldigt slätstruken. Biopics är erkänt svårt och rätt få filmskapare lyckas sålla ut guldkornen. Det finns få sekunder av filmen som tar upp Marleys mindre smickrande sidor, och det gör att filmen aldrig riktigt lyfter. Det är samtidigt ett smart drag av filmskaparna att välja att filmen utspelar sig under en specifik del av hans liv och inte försöker visa hela hans liv, då det tenderar att bli sketchartat såsom det blev i Whitney Houston: I Wanna Dance With Somebody.
Bob Marleys liv och framför allt den här perioden har alla ingredienser för att skapa en otroligt spännande film om en sanslöst spännande artist med en livshistoria som få andra ens kan drömma om. Så är inte fallet med One Love; istället känns det mesta platt och konstlat. Skottdramat dyker upp tidigt i filmen, innan vi knappt ens har hunnit stifta bekantskap med huvudrollen, och det hela känns väldigt nedtonat. En av hans vänner sköts sex gånger, och hans fru Rita Marley blev skjuten i huvudet. Vi som publik hinner knappt förstå vad som händer, och har du ingen eller liten kunskap om händelsen känns allt ännu mer konstigt och hastigt.
Filmens mest intressanta del sker under sluttexten då vi får se den riktiga Bob Marley och flera händelser som hade varit perfekta att ha med i filmens klimax. Framför allt politikerna som Marley för första gången (och enda!) fick att mötas på scenen tillsammans med honom till publikens jubel. Det hade i min mening varit en mycket bättre avslutning på filmen. Skådespelarinsatserna är till stora delar bra, men jag har ändå lite svårt för Kingsley Ben-Adir som Bob Marley, för det känns aldrig riktigt som om han får landa i rollen ordentligt. Det finns något överdrivet och spelat i hela hans utstrålning, och även om han har utseendet för rollen så känns han trots det mer eller mindre utklädd. Till skillnad från Rami Malek, som inte är särskilt lik Freddie Mercury, men vars utstrålning och persona är fullkomlig perfektion i Bohemian Rhapsody.
Det som däremot är otroligt bra med Bob Marley: One Love är den fina UHD-utgåvan som ger oss perfekt bild i 2160p med HDR10 och Dolby Vision. Svärtan är perfekt, och det finns en lyster i bilden som ger en härlig kontrast mellan mörkt och och ljust. Bitraten ligger stadigt på 51.67 Mbps och ger därmed en angenäm upplevelse även i snabba panoreringar. Konsertscenerna har ett makalöst djup och varenda detalj kommer fram. Ljudet i Dolby Atmos är det heller inget fel på. Ljudet är speciellt imponerande under framträdanden då det verkligen känns som att sitta i publiken.
En annan sak som är ett enormt plus är att det finns närmare en timme extramaterial på skivan, med flera välgjorda och intressanta dokumentärer.
Sammanfattningsvis så missar tyvärr Bob Marley: One Love målet på flera sätt då det här kunde ha blivit en enormt spännande och emotionell film, men av olika anledningar blev så inte fallet. Den fina UHD-utgåvan drar upp betyget ett par snäpp så helthetsbetyget hamnar precis i mitten.
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
Så här sätter vi betyg på Senses