Det senaste årtiondet inom high-end-segmentet av OLED-tv-apparater, så har japanska Panasonic varit tillverkaren att slå. Närmaste konkurrenten Sony har utmanat starkt såväl i bildkvalitet som prisnivå, men på det stora hela har Panasonics top-of-the-line-modeller som helhet ändå tagit hem de flesta pokaler. Stora film- och tv-postproduktions studion Nordic United i Stockholm använder Panasonics OLED för grade i konsument-nivå och panelerna har även använts på svenska filminspelningar, såsom storfilmen Avgrunden såväl som på Nordisk Film och Johan Falk.
Enda återkommande kritiken mot panelerna, förutom de knasigt placerade HDMI-portarna (som tyvärr är kvar på även i år) har varit smart-TV-delen, eller närmare bestämt bristen på denna. FireFox insomnade TV-OS var så simpelt att det ändå blev blixtsnabbt, men flaggskeppsmodellerna har saknat dedikerade appar för flera stora, lokala streamers till exempel TV4 och HBO. I år går man över till Amazons Fire TV, ett smart-tv-ekosystem som inte ännu penetrerat den nordiska marknaden nämnvärt, men som kanske flyttar fram positionerna nu? Det flesta appar man kan önska finns, och även möjligheten att koppla ihop ditt konto med ditt Amazon Prime och således både kunna streama sånt som ingår i abonnemanget, såväl som hyra och köpa filmer digitalt via tjänsten. Det är dock ett steg framåt och ett steg bakåt, något vi återkommer till nedan.
Ny modellbeteckning – men det mesta är sig likt (glädjande nog)
Förra årets toppmodell, Panasonic MZ2000, blev den sista att benämnas enligt xZ1500-2000-standarden. Årets modell heter Panasonic Z95A och vi fick provklämma lite på den förra året i Düsseldorf. Den efterträds senare i år av Z95B (vad just Z95 står för mer exakt har vi inte fått djupare insikt i), men vi snackar TV med liknande design som förra året, en Master OLED Ultimate-panel av högsta kvalitet från LG Displays, parat med marknadens kanske bästa, inbyggda Dolby Atmos-högtalarsystem för inredningsvänligt välljud. Panasonics Filmmaker Mode, med allt digitalt ”bildförbättrar”-lulllull avstängt, har numera spritt sig till i princip alla större tillverkare och återger bild och mäter värden så nära referensvärde för Film och TV att kalibrering med CalMAN knappast behövs för den genomsnittlige användaren som bryr sig om att få bästa bilden, men kanske inte direkt grade:ar film professionellt.
Årets bildpanel är andra generationens MLA OLED-panel (samma som sitter i LGs G4) dock med Panasonics egna videoprocessor (HCX Pro AI MK 2) och mjukvara, som gör denna panels prestanda unik och att den inte direkt kan jämföras med någon av konkurrenterna, trots samma bildpanel i grunden. Uppdateringsfrekvensen är 144 Hz med Dolby Vision påslaget, vilket är bra för nativestöd på PC eller på PS5 utan DV (se bara till att din förstärkare klarar det också, om du kopplar via en sådan). Den teoretiska ljusstyrkan sägs uppgå till 3 000 cd/m2 genom MLA och AI-algorimter för att boosta på denna, i verkligheten landar vi närmare 1 600-1 700 cd/m2 (på 25% av bildytan) vilket ändå är rejält imponerande och påtagligt mycket ljusstarkare än tidigare års modeller som hade måttstocken 1 000. På HDR-sidan har vi fått såväl ”Normal” som ”Dynamic”-lägen, vars uppgift är att lyfta enskilda detaljer och områden. Dolby Vision fått ett Precision Detail läge som genom AI ska ge extra skjuts åt ljus på vissa ytor och likt tidigare generationer så stöds varje tänkbar standard av HDR idag, från HLG till HDR10+ som börjar återkomma, även om Dolby Vision är klart dominerande idag. Likt tidigare år får vi två HDMI 2.1-portar med fullt stöd (denna gång upp till 48 Gbps, vilket tar bort Xbox varning kring 4K, 120 Hz och Dolby Vision) och fyra HDMI-ingångar totalt. Här ligger japanerna Panasonic och Sony efter koreanska tillverkare som LG och Samsung, som erbjuder fyra portar med fullt stöd. Den ena av de två 2.1-portarna som skulle kunna användas till VRR och konsol äts dessutom upp av eARC, som du behöver för att vidarebefordra ljud från olika källor till exempelvis en förstärkare eller soundbar.
Film-, tv- och spel-bild på Panasonic Z95A som du aldrig upplevt förr
Vi har genom åren noggrant och på djupet gått igenom tekniken i Panasonics paneler och deras egna konstruktion för värmeavledning, vilket gör att tillverkaren kan pressa mer ljus och effekt under längre tid ur sina OLED-paneler, än vad som annars brukar vara standard. Därför tänkte vi år gå rakt på sak – hur bra är bilden på 2024 års flaggskeppsprodukt från den japanska jätten? Är det värt en uppgradering trots den smått hisnande prislappen 33 000 kr för 55″ och nästan 50 000 kr för 65-modellen (även en 77″ finns med den har likt tidigare år inte den senaste OLED-panelen)?
Ju bättre signal du matar Panasonic Z95A desto mer stortrivs den. Inget går ju kvalitetsmässig upp emot filmer och tv-serier på fysiska UHD 4K-skivor. Här är bitraten som högst, komprimeringen som lägst och hela panelens färgpalett, ljusstyrka och kontrastomfång utmanas och får jobba. Tar vi tramsiga, men ack så underhållande Deadpool vs Wolverine på UHD 4K så möts vi en 2160p-transfer som nästan magiskt amalgamerar digitala CGI-effekter med äkta bakgrunder. Det karga ökenlandskapet i The Void återges med sandkornsprecision samtidigt som superhjältarnas färger och detaljer glänser i mörkaste rött, guld och brunt. En annan, nyligen släppt storfilm som jobbar med tydliga färger, toner och detaljer såsom ljusblå ögon briljant är Dune: Part Two, som även den målas upp via UHD 4K på Z95A med en konstnärs precision i färger och toner, samt en svärta som verkligen känns svart.
Matar vi in en äldre klassiker, i form av nyligen SF Studios-släppta Chinatown på UHD 4K så är det inte bara hatten av till Paramounts restauratörer, utan även till hur makalöst 70-talsdeckaren kommer till liv med HDR-mastering på Panasonic Z95A. Bilden är stämningsskapande, tidstypiskt deckar-inspirerad med sina grå och bruna toner och samtidigt frodig, med kristallklar skärpa, härligt djup (Z95A kan verkligen ”avgrundssvart”) och vibrerande kontrast. Förutom storleken på bilden så kan du omöjligt ha upplevt denna Jack Nicholson-pärla bättre än så här!
Trots vår kärlek till UHD 4K och uppmaning till alla film och tv-fantaster att stödja formatet så att det inte försvinner helt, så är det ju ett faktum att allt färre skivspelare återfinns i de flesta hem, globalt sett. Playstation 5 och Pro-modellen säljs ju inte ens längre med en UHD-skivspelare som standard. Det är streaming som gäller för de allra flesta, och även om vi som äkta film- och tv-puritaner har våra problem med formatet, så är det onekligen smidigare och mer portabelt än fysiska diton. Och här glänser verkligen årets Panasonic-modell! Streamer-jättar som Netflix, Amazon och Max (HBO) har skiftande bitrate på sina ”UHD 4K”-alster, där Netflix oftast drar längsta strået om du betalar för dyraste abonnemanget (Glass Onion är ett utmärkt exempel). Men det blir ännu bättre om du köper filmerna. Den förvånansvärt välspelade och engagerande Hammarskjöld i 4K på AppleTV såg bra ut redan förra året på MZ2000, men det blir ett märkbart lyft på senaste panelen. Ljusstyrkan är klart bättre, färgerna och detaljerna är ännu lite mer intensiva och den afrikanska hettan riktigt känns genom bildytan. Och detta är intrycket överlag på streaming i hög kvalitet, även om bitraten ibland är sorgligt låg så att en film med ”UHD/4K/Dolby Atmos” i praktiken varken låter eller ser bättre ut än en genomsnittlig Blu-ray i Full HD 1080p och 5.1-ljud, så gör Z95A ändå mest av alla paneler vi hittills testat för att återge detta på bästa vis.
Sidnot: varför en flaggskepps-tv kommer med det bedrövligt felskruvade Standard-läget inställt istället för ex Bio eller Filmmaker mode är ett stort mysterium. Nu kanske konsumenter som köper denna tv är så insatta att det första de gör är att växla, men på samma sätt kan handlare som behöver demo-bilder som ”skriker” mot kunderna växla till något sådant läge. Det borde inte vara standard med Standard.
Men låt oss återgå till Panasonic Z95As bildåtergivning. Om vi går ned till linjär-TV, exempelvis IP-tv genom Telias tjänst som många hushåll använder. Här toppar kvalitén ofta på 1080p och ljudet stannar på 5.1, men såväl studiosändningar som sportevenemang ser riktigt bra ut. Nu när vintersporten är som hetast så är snön verkligen gnistrande vit och ljusstark, medan sportläget på vissa fotbollssändningar tryckte upp ljuset lite för mycket så att detaljer och naturliga färger krossades. Värt alltså att prova sig fram mellan bildlägen.
Gamers från inte bara ett spelläge, utan två. Game Mode aktiveras automatiskt om du har ALLM påslaget på dina konsoler och detta är gott nog för de flesta, en ljusstark och färggrann bild med minimal input lag. Men sen förra årets modell, MZ2000, har vi True Game Mode som tar det hela ett steg längre (men som inte går igång automatiskt). Här får du förbättrade färger och möjlighet att kalibrera, samtidigt som input lagen förblir minimal (under 5 ms).
Om vi för omväxlings skull börjar ”nedifrån”, med material som är digitalt men inte Full HD eller 4K? Vi plockade fram trotjänaren Playstation 3 från vinden och drog igång Disney Infinity, som är färgrikt och använder ljus på ett snyggt sätt för sin tid. Närmar vi oss panelen skvallrar de stora pixlarna om spelets åldriga ursprung med 720p-upplösning och SDR-palett i färgerna, men i rörelse ser det hela förvånansvärt piggt och modernt ut. Uppdateringen är mjuk och återgivningen färgglad, trots inget stöd för VRR och HDR. Kontrasten och ljushanteringen återskapar effekten av solljus övertygande för ett system som snart har 20 år på nacken.
Kliver vi upp på modernare spel så sitter man lätt och gapar åt filmiska konstverk som God of War: Ragnarök och Indiana Jones and The Great Circle. Spel är idag i princip cineastiska upplevelser som du styr och det är barnsligt roligt och indragande att uppleva ett episkt action-äventyr med så här skarp och övertygande bild. Från God of Wars stenrika massiv med lava, till Indiana Jones handsvetts-framkallande sekvens i dunkla vatten där vi ska undvika att bli lunch åt en jätteorm – allt återges med biokänsla.
Vad är dåligt med Z95A bildåtergivning då? Ärligt talat är det svårt att hitta några större fel. WOLED-tekniken som används här når kanske inte riktigt QD-OLEDs höjder i viss färgmättnad (exempelvis rött) men hanterar å andra sidan subpixlar snyggare. Samsung har i år infört ett bättre anti-reflexfilter på sin SD95:a än vad vi får här, men det har ju inget med själva WOLED/QD-OLED-tekniken att göra. 1700 nits är imponerade ljusstarkt och naturligtvis kan detta inte upprätthållas hur länge som helst innan bilden måste mörkas något för att enheten inte ska överhettas. Men det är verkligen att leta nålar i höstackar i fråga om svagheter. Vi får se vad generation 3 av MLA-panelen som kommer i höst på nästa flaggskeppsmodell, Z95B, kan ge oss. Men vi vågar påstå att du just nu inte kan få en bättre TV-bild i ditt hem än Panasonic Z95A, oavsett prisklass.
Kompakt Dolby Atmos-ljud i ännu bättre skrud
Panasonic pushar inte bara gränserna för bild, utan man har också jobbat vidare med de Technics-optimerade, inbyggda högtalarna som finns inbyggda i Z95A. Ljudet, som i år går under namnet 360 Soundscape PRO, lyfter ännu lite mer med bättre bas, klarare placering i höjd (Dolby Atmos) och överlag ett system med mer spelglädje för film och tv. Det rår fortfarande inte på en dedikerad förstärkare och högtalare av mellanklass och uppåt, men å andra sidan låter det bra med tanke på att du inte behöver inreda med en enda extra pryl eller dra en enda ljudkabel. Vi kan konstatera att mycket hänt sen Panasonic började bygga in detta ljudsystem i sina flaggskepp i och med GZ2000 för drygt fem år sedan.
Amazon Fire TV – skavanker som behöver mogna
TV-operativsystemet Amazon Fire TV har alltså ersatt det smått antika MyHomeScreenOS och det är en fräschare och mer modern smart-tv-upplevelse utan tvekan. Men – här finns tyvärr rejäla skavanker. Först och främst har vi själva OS:et, där Amazon Fire TV är ett operativsystem som ligger ovanpå ett Android 11-system. Eftersom vi nu är inne på Android 15, med 16 på horisonten i höst, så säger det sig självt att vi snackar ett snart fem år gammalt operativsystem som i sig inte är toksnabbt plus ett annat operativsystem ovanpå det. Hastigheten är förvisso acceptabel men det går att få mycket piggare OS, något som exempelvis Apple TV eller Google TV Streamer ger oss. Det buggar också en del, ingångar kan bytas godtyckligt vid uppstart från HDMI till Amazons Fire TVs startsida. Småbuggar i och för sig och inget jätteallvarligt, men här finns förbättringspotential.
Det som dock är värre är två andra problem: Amazon Fire TV ersätter hela tv:ns menyer och inställningar. Detta kan vara en vanesak efter 10 år men vi hade förtvivlat svårt att finna vissa inställningar som vi tidigare ändrat på så enkelt (som att få ut ljudet bara ur tv:n). Letar man tillräckligt länge finns det mesta där, men det är ovant och långsammare än innan. Det andra problemet är att HDMI-CEC fungerar dåligt med vår hemmabiorigg. Där MZ2000 förra året snackade snabbt och tydlig med vår referensförstärkare Yamaha Aventage RX-A6A så gör Panasonic Z95A inte alls det lika bra. Det funkar att slå på och av allt (för det mesta), men det går inte att automatiskt byta ingång på förstärkaren efter signal, vilket skapar frustration och merjobb med ännu en fjärr att ha till hands för att göra detta manuellt. Det är ingen katastrof, men det är störande och har fungerat så bra alla tidigare år. Det går att börja mecka med RF-koder och ändra signaler men då detta var enkel plug’n-play innan så är det nu istället ett onödigt bekymmer.
Nu ska vi naturligtvis inte döma ut ett helt nytt system på första generationen, man får ha viss förståelse och tålamod att barnsjukdomar kan finnas. Och kanske kan vissa av dessa problem fixas genom uppdateringar av mjukvaran framöver? Vem vet? Men vi saknar faktiskt enkelheten och snabbheten i de gamla menyerna, för att inte nämna HDMI-växlandet som funkade klocka. Nu behöver vi ändå ha en Apple TV då den är så mycket snabbare att hantera och ger bättre bild och ljud. Därmed blir övergången till Amazon Fire TV i denna version ett nerköp, totalt sett.
Summering Panasonic Z95A
Den höga prislappen till trots så är det omöjligt att inte tokrekommendera Panasonic Z95A för dig som tycker bästa bild du kan få av en konsument-tv är det viktigaste som finns. Det finns utmanare – exempelvis LG G4 och Sony A95, i fråga om ren bildkvalitet – men ingen panel på marknaden idag slår Z95A på fingrarna, när allt är sammanräknat och avvägt i vår bok. Steget över till smart-tv med Amazon Fire TV är dock ett tveeggat svärd, som i denna generation mest känns som ett steg bakåt, tyvärr. Förutom att vara något långsamt är det krångligare menyer och inställningar för ljud och bild och HDMI-växel-strulet blir ett onödigt irritationsmoment i vardagsanvändningen.
På horisonten hägrar nästa modell för 2025, Panasonic Z95B, som visades upp på CES i januari i år och kommer med nästa generations MLA-panel då även i 77″-version, samt högst troligt en uppdaterad Fire TV-del, som kanske kan stryka ut några av årets mjukvara-skavanker.
Kanske.
Men vill du ha den absolut bästa bilden för film, tv och spel som marknaden kan erbjuda här och nu så är valet lätt – Panasonic Z95A är givet val. Den naturligtvis blir ny referens hos oss. Sen får din budget och heminredning bestämma om du kör på 55″ eller 65″. Ju större, desto bättre tycker vi och börjar redan drömma om 77-tummaren i höst…
Panasonic skickade enhet för detta recension. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
