Bland det första som går igenom mitt huvud när jag spelar ARK: Survival Evolved är: När skedde omställningen till att TV-spelande skulle bli ett digitalt jobb istället för avkoppling? Varför ska jag försöka slappna av med att spela ett spel där huvuduppgiften är att jag ska oroa mig för att äta, sova, skaffa rikedom och skita?
Ingenting är anpassat till Switchens bärbara läge.
Det är precis det som ARK: Survival Evolved går ut på. Du är på en öde ö och du behöver snabbt som attan skaffa dig skydd, vapen, toalett och en redig brasa för att överleva.
Jag har aldrig spelat ett spel där jag plötsligt hör pruttljud och spelet förkunnar att jag har skitit på mig. Ingen varning, ingenting – bara en prutt. Det är ändå ett av de mer humoristiska skavankerna som det här spelet har. Ett av de största skavankerna är annars att ARK: Survival Evolved känns ihoppressat och stympat för att fungera på Nintendo Switch. Spelet har funnits på marknaden sedan slutet av augusti 2017 och då till PC, PS4, Xbox One, Android och iOS. På alla de formaten ser grafiken bättre ut än vad den gör här. För det här spelet ser rent ut sagt förjävligt ut på Switch. Det är pixligt, oskarpt, kantigt och fult. Animationerna ser ut som anno 1997 och sen har ingen tänkt på att spelet faktiskt ska fungera i bärbart läge, då all text och annan info blir pytteliten i displayen. Något mer som stör mig är att det känns som min avatar är en tvärhand hög. Det är något som är snett med perspektivet.
Sen är online-läget ytterst osäkert och ARK: Survival Evolved är det enda spelet jag spelat på min Switch som har fått konsolen att krascha. Flera gånger också. Något som är vansinnigt irriterande om du har byggt en eldstad eller dylikt, kraschar spelet så respawnar du på ett annat ställe och går vilse för att försöka hitta tillbaka. Det tog sin lilla tid för mig att komma in i spelet och till skillnad mot Beholder: Complete Edition, där jag inte alls diggade själva spelet, så tycker jag ändå att det här är ganska roligt efter en stund. Jag letar efter råmaterial så jag kan fixa mina kläder och bygga mitt hus. Det är kul att jaga dinosaurier och göra dem till kotletter, ända tills att jag helt plötsligt möter en level 100+-varelse som gör mig till köttfärssås utan att jag hinner ens reagera. Sjukt irriterande.
Onlinedelen var strulig att få att funka (tyvärr ett återkommande problem på Switch, hoppas Nintendo fixar det till versionen som släpps under 2019) så jag körde rätt mycket solo och offline och då fungerade spelet bra och var rätt kul. Fast om jag skulle vilja ta min offline-figur online så kan jag bara det om jag host:ar ett eget spel. Att vara Host och sitta och vänta på andra spelare är lite som att bjuda på födelsekalas där ingen kommer. Det är en ganska tradig upplevelse.
Sammanfattningsvis så är ARK: Survival Evolved inte för alla: jag tycker till exempel inte att det är avkoppling att hela tiden behöva jaga mat, vatten och skydd. Det ska vara kul att spela spel, inte innebära ett nytt jobb som ska skötas. Sen det faktum att det ser för jäkligt ut på Switchen gör inte saken bättre. Betyget blir inte bottenlågt, för det finns ändå en viss charm i det hela och jag känner – sjukt nog – ibland att det ändå rycker lite i mig att åka tillbaka till ön och dressera den där dinosaurien…
Så här sätter vi betyg på Senses