Atomic Heart utspelar sig i en alternativ tidslinje där Sovjetunionen har utvecklat robotar. Året är 1955 och vi spelar som Major P-3, som får i uppdrag att bege sig till område №3826. Väl på plats visar det sig att någon har programmerat om robotarna så att dessa nu attackerar alla människor i området. Så Major P-3 har allt annat än en lätt uppgift framför sig. Till en början har han endast en brand-yxa som vapen och ju längre ner i basen han rör sig desto närmare sanningen om vad som egentligen hände kommer han.
Först ut ska jag adressera elefanten i rummet och lite snabbt gå igenom kontroversen runt Atomic Heart. Spelet är utvecklat av Mundfish som har sitt säte på Cypern. I sitt pressmaterial så räknar de upp alla olika länder som deras anställda kommer ifrån och det är alltifrån Ukraina till Österrike. Det de inte nämner är att grundbulten i företaget är från Ryssland. Vilket å ena sidan är förståeligt, med tanke på spelets tema och estetik. Det är dålig press att vara från Ryssland idag och har du då ovanpå detta lagt fem år på att utveckla ett spel där Sovjetunionen framstår i ganska bra dager (till en början) så blir det än mer problematiskt. Så absolut det kan tillskrivas ”otur” att saker sammanfaller. Det som däremot kan kallas taskig planering är att Atomic Heart har release tre dagar innan årsdagen då Ryssland gick in i Ukraina. Nu blir det helt plötsligt något som får mina ögonbryn att höjas en smula… Kompositören Mick Gordon gick nyligen ut med att han donerar hela sitt gage till hjälporganisationer i Ukraina, men det är misstänkt tyst från resten av utvecklarna.
Vi på senses.se är inte politiska och spelets betyg påverkas inte av dessa faktum ovan, men jag vill ändå ta upp det och jag känner nog att någon form av info-ruta kunde hade varit på sin plats…
Atomic Heart är helt vansinnigt snyggt. Varje sekvens är proppad med detaljer. Grafiken ser finfin ut i även i performance mode där du har högre FPS. Då jag kör spelet på Playstation 5 och på en Panasonic TX-55JZ1500 ,som klarar att spela upp till och med 120fps och har VRR-teknik, så upplevs spelet väldigt mjukt och följsamt även i hårda strider med många fiender samtidigt. Frame-raten sjunker givetvis när det blir tyngre, men håller ändå en bra nivå. Jag upplevde heller inga hoppande eller blinkande texturer.
Varje vapen och utrustning som du hittar kan du utveckla och modifiera under spelets gång. Striderna är adrenalin-pumpande och riktigt läskiga ibland när de till synes ganska fåniga robotarna attackerar, men de gör det med en sån intensitet att du får verkligen slåss för dit liv för att komma vidare. Så låt inte deras utseenden lura dig!
Det finns tre stycken svårighetsgrader och nivåerna känns utmanande, men ändå roliga. Du sparar manuellt på olika platser vid save-game stationer. Det finns även en auto save-funktion men jag vet inte om det är som på Dead Space, att det endast finns på Playstation då jag inte testat Atomic Heart på någon annan konsol eller PC.
Det som är synd med Atomic Heart är att det ”lånar” lite för mycket från andra spel. Redan när jag startade det så fick jag rejäla Bioshock-vibbar av hur miljöerna var uppbyggda. Sedan när jag fick tag i mitt första vapen så påminner även de väldigt mycket om de vapnen du hittar i Bioshock, då de känns mer eller mindre hemmagjorda. Fast det som irriterade mig mest var när min vänstra handske börjar kunna skjuta blixtar och även modifieras med andra kunskaper så nu är likheterna för stora för att bara ha ”inspirerats” av Bioshock och, Wolfenstein samt Dishonored. Lite längre in i Atomic Heart så börjar man möta varelser som är misstänkt lika dem i Half-Life och Atomic Heart-originaliteten sjunker för varje ny ”inspirationskälla”.
En annan sak som störde mig en del är att verkar som manusförfattarna till Atomic Heart inspirerats av hur man skrivit dialog i Forspoken. För precis som där så dissar vår huvudkaraktär sin handske (kontra armbandet i Forspoken) hela tiden, i något som ska föreställa humoristiskt munhuggande men det blir istället bara plumpt och tråkigt.
Sammanfattningsvis så är Atomic Heart väldigt snyggt och spelmässigt roligt och underhållande. Men då det lånar lite väl mycket från andra spel och inte ens gör sin egen twist på detta så sjunker betyget ett par snäpp.
Focus Entertainment skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
