Det är verkligen kul att amerikanska Blue Microphones har gett sig in i kampen om den svenska hörlursmarknaden. Deras mellanpris-lur, Sadie, imponerade stort på oss och det var med viss förväntan och nyfikenhet vi packade upp vårt recensionsexemplar av storasyrran Ella. Finns det någon möjlighet att de kan betinga prislappen på nästan 8 000 kr?
Ella är något så ovanligt som hörlurar med magnetostat-teknik (läs mer om vad magnetostat är i vår hörlursskola) vilket gör att den sällar sig till en fåtalig skara high-end produkter. I praktiken är magnetostat den mest exklusiva hörlurs-tekniken för slutkund (även om elektrostat också finns, så snackar vi där ohyggliga priser och stora krav på kringutrustning) och kommer med fördelarna att den erbjuder rapp och i princip distortionsfri ljudåtergivning, samtidigt som den är väldigt ”snäll” mot förstärkare då den klarar att hålla jämnare impedans och har färre rörliga delar som kan gå sönder.
Byggkvaliteten och passform är prima samtidigt som designen är mycket personlig.
Läs gärna vår recension av Blue Microphone Sadie, om du inte redan gjort det, innan du läser vidare eftersom mycket är sig likt i Ella och denna recension kommer att fokusera främst på olikheterna.
Designmässigt liknar Ella sin lillsyrra Sadie på pricken, sånär som på färgen – som här är metallic silver istället för svart och de något lösare lederna, som inte trycker på runt skallen riktigt lika mycket. Åsikterna om designen gick verkligen isär på redaktionen. Somliga kallade Ella för coola och stilrena medan andra tyckte att de var rent ut sagt fula och påminde om någon slags hjälpmedel. Onekligen är detta en väldigt speciell lur, som sticker ut inte bara för sin design utan också för valet av silverfärg istället för det mer diskreta, vanliga och kanske tråkiga ”svarta”.
Precis som i fallet med Sadie, så kommer Ella snyggt förpackade, med en lyxig bärpåse, flätade, trasselfria kablar: USB-mini för laddning, 3m audiokabel (3.5mm), 1,2m ljudkabel med handsfree-sats för Apple-prylar, samt en 1/4 konverter för inkoppling i stationära förstärkare. Här återfinns också Blue Microphones galet smarta och ljudförbättrande, inbyggda, analoga förstärkare (250mW) som med sina två lägen – ON och ON+ – lyfter ljudbilden markant och fyller på med bas i såväl moderna som äldre vinylinspelningar. Hos Ella har den inbyggda förstärkaren också bonusegenskapen att ON-läget inte bara låter bättre, utan också att impedansen (motståndet) går ned från 50 till 10 ohm, vilket alltså gör dem extremt lättdrivna från alla tänkbara källor. Ella mår dock bäst av en högkvalitativ ljudkälla med mycket kraft, annars orkar de inte spela lika högt som Sadie. Så om extrem volym även på mobil är din grej, så är nog lillsyrran det bättre valet för dig.
Ella sitter som sagt lite lösare och behagligare runt huvudet, samtidigt som de behåller de rörliga lederna av metall och de väldigt personligt anpassningsbara öronkåporna (som är slutna). Som over-ear lur blir de inte överdrivet varma när man bär dem en längre stund, mycket tack vare det högkvalitativa lädret som binder in dom. Vikten på 481 gram är dock inget man kan bortse ifrån och blir något man känner av efter någon timmes användning.
Så låter Blue Microphone Ella (läs gärna vår filosofi kring hur vi testar hörlurar)
Precis som Sadie så är Ellas membran 50mm, men på pappret går lurarna inte lika lågt i basen som lillsyrran (20Hz-20,000kHz kontra 15Hz-20,000kHz, men frågan är om många normala människor kan höra de lägsta frekvenserna ändå). I praktiken lyckas Ella dock betydligt bättre med basen än vad Sadie gör, vilket återigen visar att tillverkares teoretiska labb-siffror säger väldigt lite om hur hörlurar faktiskt låter. Basen i Ella är verkligen ett lyft mot lillsyrran, även om den inte lyckas nå de allra djupaste, sista lagren av tyngd. Medan Sadie inte var något förstahandsval för HipHop, så tycker vi Ella sitter som en smäck när vi drar på Dr Dres Animals. Basen känns rapp, fyllig och närvarande. Även Ludacris Red Light District svängde på klart bättre än på Sadie, men kanske inte lika tungt som i de mest basrika dynamiska lurarna vi provat.
Men det är i mellanregister och diskanten som man verkligen förstår hypen kring magnetostater. Kort sagt får vi en ljudupplevelse som verkligen höjer sig över mängden. Tack vare tekniken så blir ljudet glasklart, känns äkta och låter högupplöst. Ryan Adams hesa stämma i Lucky Now har fått ytterligare en dimension av ett lätt, naturligt eko – en slags reverb som blandas med en autenticitet där vi till och med kan ana fukten i läpparna och rösten. Rysningar, verkligen något att uppleva. Likaså njöt vi oss igenom mycket större del än vad vi först hade tänkt av Kents underbara Vapen & Ammunition (deras bästa skiva, hands down). När vi ändå lyssnar på Kent så drog vi också på Carolina Wallin Perez finstämda, akustiska tolkning av Pärlor. Övertonerna i gitarrsträngarna glimrade perfekt med hennes ödesmättade stämma och likt Ryan Adams framträder ett stämningsfullt eko som vi inte riktigt hört innan. En annan musikgenre som var överraskande kul att lyssna på med Ella var faktiskt Reggea. Bob Marleys You could be loved kändes både pigg och gunging samtidigt och en kvalitet av live-framträdande över sig.
Går vi till filmmusik så låter Steve Jablonskys My Name is Lincoln (The Island) alldeles extra majestätisk och när vi lyssnar på välmixade filmer – såsom special edition Blu-ray-utgåvan av Luc Bessons underbart underhållande och fantasifulla The Fifth Element, så fortsätter Ella att imponera med sin klarhet och tydliga placering av ljudeffekter, dialog och bakgrundsmusik. Scenen där Bruce Willis jagas i sin flygande taxi känns plötsligt mycket mer modern än den egentligen är (20 år gammal i år…!) och överlag så har Ella en förmåga att lyfta fram välproducerade soundtrack på ett smickrande sätt. Ella spelar verkligen inte högst i klassen, men man kan dra på högt – faktiskt maxvolym, utan minsta antydan till distortion. Och det är imponerande, även om nu maxvolymen inte är extremt hög.
Ella gifter sig också väldigt bra med dina trådlösa handkontroller, till exempel till PS4 eller Xbox One. Särskilt med den inbyggda förstärkaren påslagen så blir de lättdrivna och förmedlar händelserna i ljudmixen på ett vibrerande och levande vis. Vare sig det rör sig om dramatiska stråkar i The Witcher 3 eller det något retro-house-techno-doftande soundtracket till Wipeout: OMEGA Collection.
Summering
Det råder inga tvivel om att Blue Microphones genom Ella har skrivit in sig i toppskiktet av hörlurar. Magnetostater har en ljudkvalitet man inte kan missta sig på, även om de också kan ha nackdelen att spela väldigt ”korrekt” och då ge en något stram och ospännande ljudbild. Samtidigt kostar tekniken seriösa pengar: Ella ligger i skrivande stund på mellan 7 500-7 900 kr, en häftig summa pengar för ett par mycket speciella hörlurar. Är de värda prislappen? Svaret måste bli både ja och nej. Nej, eftersom man inte rakt av kan säga att de är dubbelt så bra som lillsyrran Sadie, trots att de är nästan dubbelt så dyra. Ja; därför att de samtidigt är bättre på de absolut flesta punkter, inklusive den så viktiga basen. Och som vi påpekar i våra tester gång på gång – när vi börjar sniffa på toppskiktet av all teknik så kostar varje kvalitetshöjning kännbara pengar. Vill man ha ”det bästa” så kostar det exponentiellt mycket mer och kan egentligen aldrig bli ”prisvärt”. Men så köper man ju inte en lyxbil för att den är ”prisvärd” heller… Jämför man med motsvarande konkurrenter så kostar bra magnetostater över 10 000 kr (även vissa dynamiska lurar kan du finna för 15 000 kr) så i den ligan så står sig Ella mycket bra pris/prestandamässigt.
Om den Formel 1-inspirerade designen är din grej eller inte kan bara du avgöra, Ella är verkligen inte marknadens mest diskreta, bärbara eller viktmässigt lättaste hörlurar. Samtidigt kommer du få svårt att hitta något som låter lika bra för musik, spel och filmljud som älskar luftiga och spännande mellanregister, utsökta detaljer och helt enkelt ”feeling” i liknande prisklass. Lite djupare bas hade varit välkommet och kanske även lite mer uteffekt, men förutom det (och prislappen) är det väldigt svårt att inte glädjas åt det mesta i Blue Microphones Ella, som går upp i toppskiktet av referenshörlurar på senses.se.
Så här sätter vi betyg på Senses
