Square Enix går tillbaka till sina rötter och gör det dom gör allra bäst – japanska rollspel som påminner om Final Fantasys allra finaste stunder!
Karaktärerna är pratglada och stora delar av spelet innehåller inspelat röstskådespeleri.
Bravely Second: End Layer är en direkt uppföljare till det omskrivna, men i västvärlden inte jätteframgångsrika, Bravely Default. Men allra mest känns det som en på ytan moderniserad, men i själen retrofierad, spirituell uppföljare till Final Fantasy VII-IX. Här har vi den klassiska konflikten av gott mot ont, summons, konstellationer av följeslagare som ständigt ändras och det turbaserade stridssystemet, komplett med slumpartade anfall då man rör sig över världskartan. Och vi trivs som fisken i vattnet.
Tonen i Bravely Second är väldigt rar, på gränsen till lite naiv nästan. Du iklär dig rollen som hjälten med det nästan ordvitsiga namnet Yew Genealogia (uttalas som You), en pigg och alert ung man som är en D’artagnan-liknande ledare för en trio krigare som i det närmaste är en parafras på de tre musketörerna (minus den fjärde musketören). Den änglalika Pope Agnés har kidnappats av den den onde Kaisern och det blir hjältarnas uppdrag att frita henne från mörkrets fort, högt uppe i det blå. På vägen kommer faror att lura, massor med strider att äga rum, level ups att hända och lycka och svek blandas i en härlig J-RPG opera.
Bravely Second är riktigt snyggt och gör sig bra i 3DS:ens 3D (helhetsbild över huvudstaden)
Det första som slår en med Bravely Second är hur snyggt det är. Faktiskt är det ett av de allra snyggaste 3DS-spelen vi sett hittills. En blandning av old-school peka-och-klicka-äventyrsbakgrunder i vackra färger med levande detaljer, kryddat med högupplösta, färgstarka och fantasifulla karaktärer och fiender. 3D-funktionen gör verkligen underverk för känslan, de snygga, dock statiska, bakgrunderna i 2D blir som en parallax-effekt (á la Disneys Snövit) med lager som skapar djup och figurernas ansiktsuttryck och detaljer framkommer väl på den generösa, men ändå inte iPad-stora skärmen i Nintendos New 3DS XL.
Vi vill också slå ett slag för den vackra musiken som ramar in spelupplevelsen på ett hedervärt sätt. Det är ingen känd kompositör á la Uematsu förvisso och visst blir fighternas tema lite upprepande, men som helhet påminner tonerna och stämningen om de klassiska (och bästa) Final Fantasy-spelen som kom i slutet på 90-talet och som trollband oss många, många timmar.
Huvudkaraktären Yew i turbaserad strid. Du som spelat Final Fantasy kommer att känna dig som hemma.
Du som spelat ett JRPG eller tidigare nämnda FF-spel kommer att känna igen dig en hel del i Bravely Seconds upplägg och spelsystem. I strid avgör du strategin genom att bestämma attack (fysisk, magisk, ability, summon etc) eller att använda items (inventarier). Vad som är nytt är systemet med Brave och Default. I korthet är det ett slags våga-o-vinn system där du kan stapla attacker i form av Brave och spendera Battle Points, eller försvara dig omgångar med Default och tjäna Battle Points, som du sen kan satsa. Detta kan och bör du laborera med för att maximera effekten i strider och det blir ett måste att behärska för att besegra större fiender och bossar. Spelet har också många snabblägen, möjlighet att förprogrammera strategier i strid och ett “optimize”-kommando för de som inte vill läsa och prova sig fram med vapen, utrustning och egenskaper på varje figur.
Bravely Second är ett charmigt och väldigt lättillgängligt rollspelsäventyr, som gör sig perfekt grafiskt på 3DS och kan spelas i korta eller långa sittningar. Dess vänliga och lite naiva ton kanske inte kommer att falla de allra mest seriösa hard-core äventyrarna på läppen, men vi tror ändå att ju mer tid man spenderar med det desto mer kommer man in i det och dess tilltal blir något man inte skulle kunna se på ett annat vis. Här finns mängder med platser att besöka, objekt att finna och hemligheter att upptäcka och vi har spenderat närmare 40 timmar med det och har ändå inte gjort allt. Och om det inte är en rekommendation och värde för pengarna så vet vi inte vad som skulle vara det. Köp det – nu, särskilt om du har minsta kärlek för Squares klassiska Final Fantasy-spel.
Så här sätter vi betyg på Senses