Jag har tappat räkningen på alla moderna spel med retro-look och design vid det här laget. De gamla retro-spelarna har vuxit upp och är en stor och köpstark målgrupp, vilket vi på senses älskar. Så när Cathedral dök upp i recensions-högen så var jag först inte så super-intresserad. Sen så såg jag trailern, tänkte på svenska Elden Pixels track-record med Alwa-spelen (även om de bara ger ut detta, skånska studion Decemberborn Interactive står bakom som utvecklare) och kände att det här kanske är något att sätta tänderna i alla fall…
Din avatar är en namnlös riddare som vaknar upp utan minne. Han är en man av få ord, men vad han saknar verbalt tar han igen i handling. Med sitt stora svärd, sin armborst och sin sköld plöjer han med din ledning igenom ett äventyr som andas både Ghouls ’n Ghosts (som i dagarna släpps i remaster av Capcom) och Metroidvania.
Jag har alltid gillat plattformsspel; minns med värme hur många gånger jag spelade Ghosts ’n Goblins på min Atari 1040STE. Det var verkligen ett av favoritspelen, trots sin brutala svårighetsgrad. I den uppsjö av nya spel med retro-look som kommer är det många spelskapare som har velat hitta den gyllene kombinationen av roligt spel och bra utmaning som Ghosts ’n Goblins och många andra, samtida plattformsspel. Få moderna utvecklare har lyckats.
Tills nu. Cathedral är sanslöst roligt och utmanande! Grafiken är rund och gullig, med animationer som passar därtill. Kontrollerna är tighta och den där perfekta blandningen av underhållning och utmaning återfinns verkligen här. Spelet är samtidigt icke-linjärt, i bästa metroidvania-stil – du kan utforska världen precis som du vill. Titt som tätt kommer du till en stad där du kan köpa på dig uppgraderingar och annat smått och gott som du kan behöva på ditt uppdrag, så passa på att köpa allt du kan tänka dig för snart står du öga mot öga med en kraftfull boss.
Cathedral har funnits till PC sen 2019, men har nu portats till Nintendos Switch och det är verkligen en perfekt konsol för det här spelet. Spelet fungerar verkligen lika bra i bärbart läge som i dockat och all text och detaljer är bra storlek, även för den lilla skärmen.
Det finns egentligen bara ett litet smolk i bägaren och det är musiken. Den är lika retro-doftande som resten av spelet, men på det vis att den till slut blir ganska enformig och enerverande (inte som vissa andra, klassiska retro-soundtrack). Vilket är synd för att allting annat är ju så bra!
Sammanfattningsvis så blir Cathedral ett solklart måste! Det är perfekt för dig som älskar retro-plattformsspel och har spelat hur många som helst genom åren, men det passar faktiskt även för dig som aldrig har spelat ett sånt här spel förut. Balansen mellan ”kul” och ”utmaning” är i det närmaste perfekt kalibrerad och det gör att Cathedral nästan kammar hem full pott!
