I Fast & Furious 10, även känd som Fast X, återförenas vi med Dominic Toretto (Vin Diesel) och hans familj, lägg förövrigt det ordet på minnet, för ”familj” nämns femtiosex (56?!) gånger i filmen! Skurken Cipher (Charlize Theron) söker Dominics hjälp efter att ha nöd och näppe undkommit superskurken Dante (Jason Momoa) med sitt liv i behåll. Dante är ute efter hämnd och vill förstöra allt för Dominic och hans familj innan han dödar dem. Efter ett misslyckat uppdrag i Rom splittras Fast & Furious-gänget och alla blir efterlysta av interpol. Dominic måste nu göra allt i sin makt för att försöka rädda sin familj från den galne Dante.
Fast & Furious 10 är början på slutet enligt trailern och det är väldigt sant för det som är det största problemet med filmen är att den inte har ett slut. Hela filmen är istället en enda lång uppbyggnad inför den elfte och sista delen. Problemen för Fast & Furious 10 började tidigt då originalregissören Justin Lin hoppade av inspelningen efter bara en vecka och fransmannen Louis Leterrier (The Transporter) tog över.
Det är tydligt att Leterrier bemästrar att genomföra spektakulära actionscener, men att knyta ihop säcken och göra en sammanhängande film är desto svårare. Med sina två timmar och tjugoen minuter är filmen alldeles för lång för att berätta en historia som skulle gå att göra på mer eller mindre halva tiden. Att filmen sedan gör en Spider-man: Across the Spider-Verse och bara bygger upp mot nästa film gör att jag känner mig ännu mer lurad när eftertexterna börjar rulla.
Det som räddar filmen från att bli en total katastrof är Jason Momoas skurk Dante, som är en av de mest utflippade och galnaste skurkar jag någonsin har sett – och det fungerar perfekt! Momoa har verkligen fått fria händer och hans upptåg gör verkligen filmen mer sevärd. Bästa scenen är med Momoa, två hejdukar och en burk nagellack… Actionscenerna är som vanligt välgjorda men saknar numera helt och hållet logik och verklighetskänsla. Humorn är otroligt ansträngd vissa gånger och som sämst är det i en scen som utspelar sig på ett internet-cafe.
Fast & Furious 10 gör sig bäst i 4K med Dolby Atmos och det är precis det som den här UHD-utgåvan levererar. Bilden är knivskarp, stadig och har hög bitrate vilket gör att bilden aldrig laggar. Inte ens i snabba panoreringar. Dolby Vision vrider upp färgåtergivningen ytterligare ett varv och så de har fin lyster och djup svärta. En av de snyggaste scenerna bildmässigt är racet i Rio där alla detaljer verkligen kommer fram. Ljudet i Dolby Atmos är av referens-kvalitét och vill du skryta med ditt hemmabiosystem så är det den här filmen du ska visa upp. Ljudet trycker till ordentligt där det behövs och scenen i Rom är en av de bästa sekvenser ljudmässigt jag har sett någonsin.
Fast & Furious 10 UHD-utgåvan har även en hel del extramaterial som går in lite mer på djupet och dokumentärerna är ändå ganska långa (den längsta är på över en halvtimme) plus att det också finns ett kommentarspår med regissören.
Sammanfattningsvis så vill jag ändå rekommendera Fast & Furious 10, för hur dum och lång filmen än är så är den bitvis otroligt underhållande med Jason Momoa i spetsen. Sen är UHD-utgåvan väldigt bra vilket också drar upp betyget.
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
