-Definiera bacon!
-Hmm… gott?
-Jag tänkte lite mer som typ, vad är bacon?
-Aha, nu blev det ju solklart att svaret är; gott!
-Okej… såhär då, bacon är i grunden fett, salt, rökigt och krispigt. Det kan lika gärna göras på grönsaker. Därav ordet fejkon.
-Och du har helt rätt i att svaret fortfarande är; gott.
Jag upptäckte inte den här fantastiska rätten förrän i början på året, fastän jag är säker på att den funnits länge, länge. Eller så är det bara jag som är lite långsam på att ta till mig det senaste. Menar, jag skaffade ju ett Playstation 4 förra månaden…
Trots det så tycker jag att fejkon är nytt och såpass intressant att en Pasta Carbonara: Fejkon Edition ogenerat passar in i veckans recept.
Det finns många fördelar med att göra sitt eget bacon, eller fejkon (borde det inte stavas med ”c”?) som är ett bättre ord? Det är enkelt, det är gott och köket luktar inte bacon två dagar efter man tillagat det. Sedan är det ju så att vi bör äta mindre kött och mer grönsaker så det här är ett perfekt sätt att göra det på.
Fejkon kan göras på de flesta rotfrukter och, icke att förglömma, tofu. Jag föredrar däremot att göra dem på morot, det gav mig bäst resultat och färgen behagar mig.
Ingredienser till en plåt.
- 2 stora morötter
- 1/2 deciliter neutral kokosolja (den tål höga temperaturer och osar inte)
- 2 matskedar rökt paprikapulver
- 1 tesked salt
- 1 tesked lönnsirap
- 1 tesked vitvinsvinäger
Tillagning.
Sätt ugnen på 170 grader.
Smält kokosoljan på svag värme och blanda samman med de övriga ingredienserna.
Skala morötterna och skiva dem med potatisskalare, mandolin eller skär tunt med kniv. Tjockleken på skivorna påverkar tillagningstiden.
Lägg morotsskivorna tätt på en bakpappersklädd plåt och pensla dem med kryddblandningen på båda sidor. Alternativt så slänger man ned morötterna i blandningen och rör runt. Beror helt på vilken metod man gillar bäst.
Sätt in plåten med soon-to-be-fejkon i ugnen. De ska tillagas i ungefär 20 minuter. Efter halva tiden så tar du ut dom och vänder på dom. Fejkonet ska dra ihop sig och bli krispigt och dofta underbart. Då är de klara. Provsmaka en, eller två. Inte alla.
Jag nämnde ju tidigare att jag tänkte att vi ska göra en variant på pasta carbonara, denna italienska klassiker vars ursprung det finns många teorier kring. Det som är säkert är att den är italiensk och namnet betyder ungefär kolarhustruns pasta. I det ursprungliga receptet ingår inga mejeriprodukter, det gör det dock i mitt (men kan enkelt bytas ut till veganska alternativ).
Ingredienser till 4 personer.
- Pasta av valfri sort, jag valde pappardelle. Räkna på cirka 90 gram okokt pasta per person.
- 2 deciliter grädde
- 2 äggulor
- 1 deciliter parmesan
- Grovmalen svartpeppar efter smak.
- Salt
- 2 matskedar Olivolja
- 1 matsked pumpafrön
- En näve rucola
Tillagning.
Koka pastan i rikligt saltat vatten, räkna fem gram salt per liter vatten. Koka till pastan fått tuggmotstånd (al dente).
Värm upp grädde i en kastrull på medelvärme, den ska vara varm men inte koka. Tillsätt osten och rör runt tills osten smält i grädden. Ta bort från värmen och rör i äggulorna. Krydda med salt och peppar och smaka av.
Häll av pastavattnet och ringla över olivoljan och blanda runt. Häll gräddblandningen över pastan och servera med dina fejkon, gärna med lite rucola till. Strö över lite extra parmesan och dra ett varv eller två med pepparkvarnen. Avsluta med att toppa med pumpafrön.
Smaklig måltid!
