Ett av PS3:ans mest imponerande actionspel får sig en PS4-makeover med högre upplösning och snabbare bilduppdatering, men frågan är hur mycket tidens tand naggat God of War III?
När paketet med recensionsexemplaret av God of War III – Remastered dök upp på redaktionen så konstaterade vi ganska snabbt att vi minns det som igår. Våren 2010 var det PS3 Slim som gällde och Sonys Santa Monica Studios våldsorgie God of War III, med sin episka öppningsscen med Titanerna och Kratos attack på Olympus. Den sorgliga spartanen Kratos är lite av en favorit här på redaktionen, trots att man kan ifrågasätta hans moral och känslospektrum – som verkar sträcka sig mellan “förbannad” och “rasande” – så det finns ändå något i denna blodiga våldsopera som underhåller och upprätthåller intresset. Säkerligen är en stor del av förklaringen den otroligt snygga presentationen: med grekiska mytologin som bakgrundshistoria och det kvalitativa, filmiska berättandet drivet av ett av Hollywoods favorit-teman – passion, våld och hämnd. God of War III (GoW III) är klimaxet på en trilogi om hur krigaren Kratos gick från att vara krigsgud (efter att ha besegrat Ares i första spelet) till att ta sin blodiga hämnd på hela Olympen.
Remastered-febern som sköljt över PS4:an sen dess release 2013 är smått överväldigande, när man tänker på det. Skälen att ge ut klassiker från PS3-tiden är säkert många, ekonomiska inte minst, men man bör också ha i åtanke att PS4:an inte är bakåtkompatibel med PS3 (och “aldrig” blir det heller, enligt Sony) så det finns också aspekten att några kastat ut sin gamla konsol när man köpte ny och givetvis så tillkommer också nya spelare ständigt, för vilka en femårsperiod kan vara en ansenlig tid. Och förutom nya spelare som upptäcker klassiker så finns givetvis också fördelen med PS4:ans enormt ökade resurser, som kan ge en teknisk överlägsen upplevelse, som inte var fysisk möjlig på PS3. Samtidigt så måste man också fråga sig hur mycket en teknisk uppdatering av en last-gen-klassiker är värd i fråga priset av nytt inköp?
Eftersom vi skrivit en hel del om God of War-spelen tidigare och detta är en remaster, så tänkte vi fokusera på de tekniska aspekterna i denna recension. Den stora nyheten med GOW III – Remastered är den grafiska biten, där man höjt upplösningen till PS4:ans native 1080p (från 720p på PS3) och även lyckas ge oss en upplevelse som ligger på stadiga 60 frames per second (fps), något som vi tycker är absolut mumma och borde vara standard i alla next-gen-spel. 60 fps ser inte bara mycket bättre ut, det känns också mycket snabbare och mer responsivt i spelkontrollerna. Förr kunde bildrutor tappas i de mest intensiva striderna och som helhet kunde spelet sakta ned till närmare 20 fps på PS3 (ett problem som moderna spel utvecklade för next-gen även delar idag). Nu är det tokstabilt, oavsett hur många fiender och kombos som fyller skärmen så ligger flytet helt stadigt och laddningstiderna är i praktiken obefintliga (även från skiva). Santa Monica Studios har inte gjort mycket manuell handpåläggning dock och till skillnad från spel som exempelvis Devil May Cry 4:SE, som uppdaterat detaljer och bakgrunder, så körs GOW III – Remastered på exakt samma version, med lite annorlunda antialias- och rendreringsteknik anpassat till PS4:ans arkitektur. Detta gör att åldern ändå lyser igenom ibland, särskilt i ansiktsmodellerna (som alla verkar behöva tandvård) och den synliga närvaron av artefakter såsom moirée-mönster, som ibland skapar “kryp” i tunna linjer. Men då GoW III var en grafisk fest reda på PS3 så behövs heller inga jättelyft för att ändå visa upp en visuell smällkaramell även på PS4 anno 2015.
GOW III bygger, precis som Devil May Cry, på fasta kameravinklar som du alltså inte kan styra själv. På så vis kan spelet kännas som en väldigt skriptad upplevelse, men fördelen är att man kan pressa ut mycket snyggare grafik när allt inte behöver kunna beskådas fritt, ur alla vinklar. Det bidrar också till upplevelsen av en interaktiv film, då man verkligen leds av spelregissörens vision och vad han sett framför sig att du ska uppleva. Ibland står systemet i vägen och lustigt nog finns ett nytt fotoläge som därmed också blir lite tandlöst, eftersom friheten att vrida kameran inte är vidare stor. Då funkar PS4:ans inbyggda Share-funktion precis lika bra, om inte bättre (eller i alla fall enklare). Eftersom ljud, spelinnehåll (banor etc) och extramaterial är exakt likadant i denna utgåva som i förra, så är det alltså upphottad grafik och fotoläge som är det enda “nya” du får i Remastered-versionen till PS4.
Grejen är den att GoW III i slutändan fortfarande är ett riktigt underhållande actionspel och framförallt häftig, interaktiv berättelse. Delar av spelupplägget har börjar föråldras, såsom de inte helt lyckade labyrinterna och det spridda gissandet o var bonusar gömmer sig. Samtidigt är det en stark och tämligen våldsam, episk berättelse om hämnd, raseri och upprättelse, som väcker grottmänniskan i oss. Har du spelat PS3-versionen så är PS4-remastern inte någon stor revolution, förutom den silkeslena bilduppdateringen, som är ypperlig. Då måste du kanske fråga dig om riktpriset på 399:- är riktigt värt pengarna för ett spel som du med stor sannolikhet redan spelat igenom för ett par år sen. Om du å andra sidan inte spelat GoW III så rekommenderar vi absolut spelupplevelsen idag och PS4-versionen är det överlägset bästa sättet att uppleva spelet på.
Jämförelse-video av God of War III på PS3 vs Remastern på PS4. Från den episka öppningsscenen på Titanen Gaias rygg och den första bossfighten mot Poseidon: