God of War: Ragnarök, Sony Santa Monicas uppföljare på 2018 års God of War-reboot, ger oss ganska mycket mer av samma vara som sist – och det är absolut inget fel med det!
God of War 4 hände aldrig, utan studion bakom spelsuccén sen snart 20 år valde att helt sonika ”boota” om konceptet, även om vår protagonist Kratos ändå hade med sig hela den olympiska bakgrundshistorien från ettan, tvåan, trean och Ascension. Genom att slå sig ned i nordligare breddgrader trodde Kratos att han skulle finna frid med fru och barn, men icke. Även där (här?) finns gudar med mänskliga fel och brister: själviska, elaka, småsinta, hämndlystna och lömska. God of War: Ragnarök tar i princip vid där ettan slutade (mild risk för spoilers om du inte spelat förra spelet, så hoppa i så fall över resten av detta stycke) – pojken Atreus har vuxit (och skådespelarens röst har gått från gosstämma till målbrott) och han är smått besatt att finna sanningen om Tyr och jättarna, samt få klarhet i vad profetian om att han skulle vara ”Loke” innebär. Kratos försöker ducka före detta vännen Frejas ilska över att han räddade henne från Baldurs vrede – till priset att hennes egen son fick sätta livet till och drog igång upptakten till Ragnarök – det slutliga slaget – genom Fimbulvintern. Snart väcks far och son av att Thor och hans pappa Oden sliter upp taket till deras stuga och vill snacka allvar kring våra protagonisters mord på dessas barn respektive barnbarn. Det är bäddat för mängder av konflikter, mängder av blod och massor av äventyr.
I registolen denna gång finner vi åter Eric Williams, mannen som stått bakom spelserien sen tvåan. Cory Barlog tog spelet åt ett mer allvarligt karaktärsdrama förra gången (med gott om action-inslag och häpnadsväckande miljöer, förstås), men det känns som Eric har mer av orignalspelets DNA i sitt handlag och han bjuder på episk underhållning redan från första rutan. Det händer mycket och laddningstiderna är verkligen nedbantade till ett minimum (eller väl dolda i spelmekaniken), så man tas inte bara sömlöst vidare nästan hela tiden utan man vill dessutom sitta kvar ”bara en stund till” och se vad som händer bakom nästa ingång, nästa portal eller i nästa uppdrag.
God of War: Ragnarök släpps både till Playstation 5 och Playstation 4, enligt rådande policy från Sony att hålla liv i den gamla trotjänaren som varit med oss i tio år 2023 och börjar bli lika svår att få tag på ny idag som sin efterträdare. Vi har bara hunnit förkovra oss i Playstation 5-versionen för detta världsembargo och därför fokuserar vi på det tekniska genomförandet där. Likt många AAA-spel från Sonys top-of-the-line-studior så är Ragnarök en ljudmässig smällkaramell och en i det närmaste visuell fullträff. Upplösning, bilduppdatering, ljuseffekter och detaljer smälter ihop till en nordisk mytologi-värld man likt James Camerons Pandora bara vill ska gå på. Motion-capture animationerna är förstklassiga och ansiktsmodellerna övertygande, även om de har vinklar de ser mindre realistiska ut från – tänker på tomma ögon och något av en för grov gränsdragning i profilen, särskilt kring Atreus. Två grafiklägen kan väljas: Favor Resolution, som fokuserar på upplösning (dynamisk skalning upp till 4K) men verkar låsa spelet till 30 fps och Favor Performance, som sänker upplösningen och detaljnivån något och istället siktar på 60 fps. På detta tillkommer även stöd för HFR (High Frame Rate) och VRR, som ytterligare kan jämna ut bildfrekvensen i båda lägena.
Med brasklapp för att vi fick spelet flera veckor innan release och mycket av detta kan ändras och sannolikt kommer att förbättras till släppet: båda grafik-lägena har sina meriter och är överlag bra, men inget av dem är perfekt i nuvarande skick. Resolution-läget ser klart skarpare och mer detaljrik ut på en grym 4K tv med HDR, men frame rate:n känns inte optimal och spelet tappar lite av sin snärtighet som det så mycket behöver dra nytta av. Performance flyter på klart mjukare och träffar ofta målet med 60 fps (eller 120 Hz, om du aktiverat HFR), men det tappar också frames och prestandan är väldigt beroende av miljöernas komplexitet och hur mycket som händer samtidigt på skärmen. I rymd-landet mellan rikena märks detta kanske tydligast. Det händer inte så mycket där, men det är stora, öppna miljöer med avancerade himlakroppar och här tappas både bildrutor och detaljer, där de senare tydligt laddas in i takt med att man närmar sig dom. På intet sätt någon dealbreaker, men här finns ytterligare slipning och finish att få till.
Ljudet är mästerligt, från det magiska soundtracket till ljud- och miljöeffekterna, som ramas in sublimt med den fina skådespelet. Christopher Judge är utmärkt som Kratos röst och regissören har gjort kreativa och intressanta val kring hur man porträtterar kända figurer som Thor och Oden, på ett sätt som inte bryter mot figurernas essens som vi inbillar oss den, men som ändå för in något nytt i de arketyper vi sett dussintals gånger förr.
God of War: Ragnarök gör, som tidigare påpekat, inget revolutionerande med spel-serien. Men eftersom ettan låg på så enormt hög nivå så är det dels en bragd att fortsätta hålla ribban på samma höjd, men att även lyckas få in mer action, mäktigare set pieces och ännu större känslor här (på ny generation hårdvara också)! Detta är – i brist på bättre ord – ett interaktivt, cineastiskt spektakel som både förtrollar och underhåller. Ja, kontrollerna är fortfarande inte helt perfekta; att parera, slå, flytta sig och plocka upp hälsa från marken i strid är fortfarande långt ifrån optimalt. Men det funkar och nu kan du ställa in att Kratos automatisk plockar upp bonusar… men det känns väl lite som fusk?. Det mest imponerande, som Ragnarök gör så fantastiskt, är att det lyckas väcka spellusten till liv och få oss att minnas varför vi en gång i tiden började spela och blev kära i data- och tv-spel! Det är inte oändligt öppet, stort, långt eller perfekt genomfört. Men det är förbaskat underhållande medan det håller på och smått omöjligt att lägga ifrån sig. Och om det inte är toppbetyg för ett spel, så vet vi inte vad som ska vara det?
Nordiska mytologi-linjen må härmed få (ett slags) slut med denna reboot-tvåa, men vi har definitivt inte sett det sista av Kratos universum…
Playstation skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
