1994 minns jag väl, av flera anledningar. Dels för att jag då var 17 och ”snart” skulle få uppleva ”paradiset” genom att bli 18, men också för att jag träffade min första, stora kärlek. En annan kärlek uppstod då jag fick bekanta mig med en grå, liten låda som kallades Sony Playstation. På den tiden hjälpte jag till i en kompis databutik i Skövde (Svenska PC-Butiken, fd Fantasy World) och vi var som förtrollade av spelen på Sonys maskin. Den frenetiska glädjen att puckla på varandra i Tekken och känslan av att flyga fram i Wipeout kunde egentligen bara matchas av glädjen jag upplevt med Nintendo 8-bit, under 80-talet. Med Playstation kände jag att något nytt faktiskt var på gång – och så var det. Inom några år var Sony totalt dominerande på spelmarknaden, med en uppsjö fantastiska spel som redan nått klassikerstatus, även på uppföljarmaskinen Playstation 2.
Foto: Evan-Amos / Public domain
Spola fram ett par år så har vi 2000-talet och tre jättar som slåss om marknaden. Nya i leken var ”stora stygga” Microsoft, som med egna affärsmodeller och rå, monetär muskelstyrka skulle knuffa in sig på spelmarknaden med sin Xbox och sedemera Xbox 360. Nintendo, som de äldsta rävarna i gamet, gav upp teknikhysterin och valde att satsa på innovativt spelande med kroppsrörelser, på sin Wii, och Sony är, som ni alla vet, inne på tredje generationens Playstation med massa hästkrafter under skalet och Blu-ray-spelare som standard. Men vad har egentligen hänt med faktiskt spelande 2008?
Tittar vi på senaste årets utveckling i fråga om pris och – det som ändå är viktigast på en spelmaskin – spelutbud, så ser det ganska dystert ut för de gamla hjältarna. Medan Microsoft ständigt sätter ihop nya paket med Xbox 360, som i praktiken har tekniskt lika bra (eller bättre) spel som PS3, så känns det som Sony och Nintendo står helt still och stampar. Idag kan du köpa en Xbox 360 i enklaste utförandet (Arcade) för så lite som 1799:-. Wii, som är en tekniskt underlägsen men ändå såpass ”udda” maskin så den inte direkt konkurrerar på samma villkor, kostar fortfarande runt 2300:-… och då kan den inte ens spela dvd-filmer. Sonys Playstation 3 är rent sorglig i fråga om prisutveckling. Fortfarande kostar en nedbantad modell av originalmaskinen runt 4 000:- och nu är det tal om prishöjning (!) pga det rådande, ekonomiska läget i världen i allmänhet och Japanskan Yen-valutan i synnerhet. Idag kan man alltså få ungefär tre Xbox 360 för priset av en Sony Playstation 3, om man också räknar värdet på spelen som följer med Xbox-paketet.
Men det sorgligaste av allt är att det känns så uppgivet bland två av tre utvecklare, som förväntas driva på spelutvecklingen. Wii:n har i princip haft tre-fyra stora releaser på hela året och lever fortfarande på att sälja Mario Kart Wii, som förvisso är ett bra spel, men släpptes i augusti. Och på kommande releasefronten ser det lika mörkt ut: inte en enda egentligt ”het” titel väntas komma ut resten av året. Vad händer, Nintendo, ni var ju kungar – har ni slagit igen butiken i smyg? Blir det som med Segas Dreamcast, som dog i det tysta och plötsligt en dag bara meddelades att den lades ned?
På Sony-spelfronten är det inte heller så mycket muntrare. De allra flesta releaser släpps till både PS3 och Xbox 360 idag och är oftast identiska (om inte något bättre, mindre buggfria på 360). De som ska komma exklusivt till PS3 lyser med sin frånvaro. Little Big Planet (som enligt alla förhandsrapporter är riktigt bra) är försenat i Sverige och det ”revolutionerande” Playstation Home-konceptet skulle väl ha varit ute för flera år sedan? Final Fantasy XIII är ett litet hopp – för fansen, men helt ärligt så ligger Sony egentligen inte mycket efter Nintendo i fråga om att prestera egna, unika titlar som dessutom motiverar inköp av marknadens dyraste spelmaskin (sorry, Blu-rayspelare som är bättre och klarar mer än PS3 finns redan ute för runt 3000 kr).
Nästan lika illa är det på den portabla fronten, där både Sonys PSP och Nintendos DS visar upp nya, marginellt förbättrade modeller av konsolen, men nästan inget i fråga om mjukvara att spela på maskinerna. Lätthet, batteritid och bättre skärm i all ära – men vad ska vi med maskinerna till? Får vi inga bra spel så är det inget maskinerna kan som en lite avancerad MP3-spelare inte kan lika bra, eller bättre.
Så just nu ser det ut som den amerikanska jätten Microsoft vinner, på alla fronter. Bra pris, hyfsad utveckling av tjänster och skapligt med nya, unika titlar (Scene it? och Lips lär stärka Xbox 360s position ytterliggare, då man slår sig in i familje-/partysegmentet och utmanar Buzz och SingStar). Detta står mot dyrare maskiner (Wii:n har väl inte prissänkts mer än 200kr sen release) med sämre utbud unika spel och färre utlovade nyheter på horisonten. Är det sista ordet? Har Sony och Nintendo tröttnat på förstaplatsen efter 20 respektive 12 år? Om inget radikalt händer framöver så får jag nog tolka det som ett ”ja”.
8 kommentarer
Jag håller med dig om den problematiska sits som PlayStation 3 befinner sig i och att det knappt kommer något spelbart till Wii – men det finns knappast något att oroa sig över för Nintendo just nu. Senaste kvartalsrapporten visade att de hittills sålt 34,5 miljoner Wii och 84 miljoner Nintendo DS (samtidigt har Microsoft sålt 22,5 miljoner Xbox 360 och Sony 16,8 miljoner PS3). De utökar produktionskapaciteten av Wii för att kunna möta efterfrågan. Nintendo tokdominerar marknaden på ett sätt som vi inte sett sedan NES. Att dra in Dreamcast (en fantastisk maskin, för övrigt) i sammanhanget känns märkligt.
Microsoft ligger hyfsat till. Det har inte gått som väntat, de räknade kallt med att den som först lyckades sälja 10 miljoner enheter också skulle stå som slutsegrare (bara för att det sett ut på det sättet tidigare), men togs på sängen av Wii:s framgångar. Deras maskin säljer ändå och de gör vinst. Sony har störst bekymmer, de gjorde en förlust på 379 miljoner dollar under det senaste kvartalet och säljer till och med sämre än Xbox 360 i Japan (!) sedan fem veckor tillbaka. På Nintendos himmel finns just nu inga moln. Möjligen dollarsedlar.
Tack för ditt inlägg med intressant statistik, Hans! Jag tvivlar inte på att det försäljningsmässigt går bra för Nintendo – att Wii:n knappt sänkts i pris på två år och rätt nyligen nått ”god tillgång i butik” tyder ju på att den säljer bra. Men problemet, som är långsiktigt, är att det känns som Wii och Nintendo i allmänhet (även på DS) tappat spetsen de haft och den magra releaser-horisonten kan innebära att det mycket väl snabbt kan vända i medvinden. För även om Nintendo kanske gått åt helt rätt håll konceptmässigt med Wii, så kommer konsumenter snart att ha spelat sig trötta på Wii Sports, Mario Galaxy och Mari Kart och då vill man ha något nytt – detta lyser för närvarande med sin frånvaro på Wii.
Medan Microsoft verkar satsa helt rätt och bredda sig mot det lukrativa familje- och party-segmentet och kan, inom snart framtid, mycket troligt ta in marknadsandelar på de båda konkurrenterna som antingen stått helt still på sistone inom det viktiga området (Buzz och SingStar) eller inte har något alls (Wii saknar ju egentliga party-spel för mer än två personer). Vidare har Wii ett annat stort problem och det är att tillbehör och gimmickar snabbt plockar till på prislappen – maskinen må vara ”billig”, men kontroller-kombon är synnerligen högt prissatt och bjuder inte direkt in till köp av fyra uppsättningar (som skulle kosta lika mycket som ytterliggare än Wii-maskin!).
Tiden får utvisa resultatet, men i mina ögon är det just nu Xbox 360 som känns fräschast och mest hungrig att ta hem kampen om konsumenterna. Sony och Nintendo får gärna motbevisa mig :)
Jag håller med dina synpunkter – men jag tror ändå att du har fel i sak. :-)
Microsoft har räknat kallt med att just det du beskriver ska hända, att folk ska söka sig vidare från Wii efter att ha ledsnat och insett att det inte kommer så mycket mer till formatet. Detta har Microsofts företrädare uttalat flera gånger rakt ut. Men det har helt enkelt inte hänt. Wii har fortsatt att sälja. Jag tror att det nått den punkt när framgången driver sig själv. Nintendo har lyckats få in varumärket Wii in bland ”vanligt folk”. Jag har människor som aldrig tidigare spelat TV-spel prata entusiastiskt om Wii. Maskinen har kommit att ersätta PlayStation 2 som mainstream partykonsol, vilket är en fantastisk bedrift.
Visst, Microsoft gör sitt bästa för att bredda sig. De har låtit Rare arbeta med avatarer till Xbox Live, vilket kommer att göra Live mer personligt och ganska likt Nintendos system med Mii-karaktärer. De har släppt Lips, som ska konkurrera med SingStar och Scene It? som ska konkurrera med Buzz. Problemet är att Xbox redan har placerats i action-hardcore-facket. Det är actiontitlar som Halo 3 och Gears of War som säljer till formatet, inte partyspel som Viva Pinata eller Scene It?. Viva Pinata har sålt uselt och jag undrar om filmfrågespelet ens tagit sig in på någon topplista (jämför med SingStar som nästan alltid ligger topp 20). Snart släpps det barnvänliga plattformsspelet Banjo-Kazooie: Nuts and Bolts. Även det lär sälja dåligt. Det är svårt att ta sig ur ett fack när du väl hamnat där och när din kundgrupp består av actionälskande 15-25 åriga män. Nästa gång, kanske. Microsoft har ju verkligen varit prestigelösa i sin konsolsatsning, de har visat sig villiga att lära av misstagen från första stund när de lanserade Xbox och gör framsteg hela tiden med Xbox 360. Jag tror dock att tåget har gått när det gäller att sälja mest denna generation.
Jag förstår inte riktigt framgångarna för Wii, Jag tycker att maskinen i princip är en överprissatt Gamecube med annorlunda kontroll. Men det är jag tydligen rätt ensam om att tycka. Nintendo kommer att ta hem denna generation med bred marginal, Microsoft kommer att bli god tvåa med en bra livslängd på sin Xbox 360 jämfört med Xbox som bara fick 3,5-4 år och Sony får börja om med PlayStation 4. Tror i alla fall jag.
Härligt med lite mothugg, Hans! :)
Jag upplever att du helt korrekt beskriver den rådande situationen just nu, men samtidigt endast spekulerar i framtiden – då vi inte ännu vet hur Microsofts satsning kommer att slå ut, med de kommande spelen. Mitt inlägg kretsar kring att jag försöker spekulera i hur utvecklingen kan komma att bli utifrån vad vi har som fakta idag. Och faktum är att Microsofts Xbox 360 är den mest prisvärda konsolen (pris kontra spelutbud), MS har den mest aktiva strategin för att ta marknadsandelar (tiden får utspå om den fungerar eller ej, men en vilja och en ambition finns helt klart där) och tittar vi på kommande releaser så ser MS line-up i mina ögon starkast ut. Jag förnekar inte att Wii säljer väldigt bra och lyckats med bedriften att få in spel i helt nya grupper (till och med min mamma, som alltid vägrat spel, ville prova Wii) men jag tror ändå långsiktigt att den avgörande gruppen är just män 15-50 eller vad de nu är, de som spelar, som ändå måste utgöra en absolut majoritet av kundkretsen (sorry, har inga siffror att komma med, men ska försöka kolla upp). Att Nintendo och Sony lyckats få in fler tjejer och ”nya” konsumenter, kommer inte långsiktigt att lösa problemen – även dessa konsumenter vill ha värde för pengarna och nya spel att spela. Och väldigt få av dessa nya är fan-boys, som håller på en tillverkare in i döden.
Julrushen kommer att bli väldigt intressant, då framförallt föräldrar ska stå och välja vilket tv-spel de ska köpa till sina barn. Bli inte förvånad om Xbox 360 kommer verka som ett lockande alternativ, även om jag håller helt med dig om att 360:n nuvarande spelutbud är på tok för fokuserat på action, fps och bilspel (”kill-spel”). Jag älskar plattformsspel och har saknat ett riktigt bra sådant till 360 sen Kameo, faktiskt. Men jag ser verkligen fram emot Lips och nya Scene It? (jag är väl en av de som orkade med den svåra föregångaren, som verkligen bara riktar sig till hardcore-filmnördar :))
Vad gäller vinnaren av denna konsol-generation så vågar jag inte just nu gissa när generationen är ”över” – ingen har ju ännu annonserat ut någon ny maskin. Men jag tror de som kommer att ligga bäst till, strategiskt och ekonomiskt, blir MS. Sony verkar inte ha gjort megavinst på PS3:an som dras med dyra produktionskostnader bl a pga Blu-ray, Nintendo Wii säljer bra – men vad är nästa steg, om man inte ska konkurrera om teknisk överlägsenhet? Virtual Reality? Om inget nytt ”spelkoncept” dyker upp i Nintendos ledares hjärnor så måste man ta den dyra vägen och börja producera monster-maskiner. MS har varit med längst i denna generation, lyckats få upp volymerna och sänkt priserna och haft en maskin som varit bred och hyfsat lätt att utveckla till. 360 är på intet sätt en perfekt satsning, men min magkänsla säger att den är på väg åt rätt håll, långsiktigt.
Sen får man ju inte glömma att microsoft pumpat enorma summor pengar till reklam och liknande, bara för att lyckas komma in på marknaden så fort som möjligt. Så sett ur ett ”vem tjänar mest”-perspektiv så har ju definitivt microsoft förlorat mest, eftersom de lagt ut enorma summor pengar. Men eftersom de där pengarna inte kommer att återbetalas ens innan xbox 360 nått slutet av livet så kanske det är dumt att jämföra rakt av.
hejsan. asså ja har bara en fråga. på ps2 finns de ju usb uttag. ska man kunna använda vanliga usb minnen i dom? skulle va ganska praktiskt i så fall då ja lyckats avinstallera ljudet på datorn o kan inte de på film längre =/
Sanna: Du menar att du vill se film på PS2:an istället? Har faktiskt ingen aning om vilka format den stödjer eller om det ens går att se film från USB på den. Man kan göra det på PS3:an vet jag, men hur det funkar på PS2:an får någon annan svara på.
Värt att prova iaf, värre än att det inte funkar kan det ju inte bli.
Uppdatering – 5 år senare :) Så här ser fördelningen ut idag i fråga om format och andelar (sen dess har ju 3DS och Wii U också kommit it, detta en rapport från och med fokus på, Nintendo):
http://www.senses.se/spelformat-och-marknadsandelar-i-varlden-1a-kvartalet-2013/
Intressant? 3DS är överlägset största format i Japan (2013), Xbox 360 har knapp ledning på PS3 i USA, Europa föredrar rätt klart PS3 och sett till världen så är faktiskt 3DS världens största konsol (iaf 1:a kvart 2013)