En kväll, för ganska exakt 20 år sedan, ser jag att min bror spelar ett helt nytt spel på sin Xbox. Han hade den första Xboxen kopplad till en 13-tums, fyrkantig tjock-tv med mono ljud – men det hade ingen betydelse, för spelet var enormt. Det var spännande, fartfyllt och med bra story. Så vi åker framåt i tiden och nu sitter jag med den sjätte delen i Halo-serien; Halo Infinite på en 65 tums 4K Dolby Vision TV, Dolby Atmos i ljudsystemet och inser att allt sådant är bara fluff. Det viktigaste är om spelet är bra eller dåligt.
Master Chief står inför sin största utmaning hittills; kriget är mer eller mindre förlorat men det finns alltid en strimma hopp kvar. Förutom sedvanligt engagerande story och grafik så får vi denna gång styra Master Chief genom en open world-värld, som är fylld av faror.
Halo Infinite är precis allt som jag vill ha i ett Halo-spel – plus lite till. Kontrollerna känns igen och de är som vanligt tighta och perfekt avvägda. Striderna är svåra, men aldrig tråkigt orättvisa. Vet inte hur många spel jag frustrerat har stängt av efter att jag försökt mig på en extremt svår sektion och det händer inte med Halo Infinite. Du dör ofta – helt klart – men varje strid och varje lösning är ändå rolig så du hela tiden vill fortsätta. Bara-en-gång-till faktorn är uppvriden till 11 och jag kunde inte sluta!
Halo Infinite har check points på väldigt smidiga ställen och det är också en anledning till att det aldrig blir tråkigt. Det är inte långt mellan omstarterna, så du behöver aldrig spela om särskilt långa stycken för att komma tillbaka till där du var.
Halo Infinite har sanslöst vacker grafik ,med massor av detaljer. Ljus, rök och annat ser superbt ut och även om jag sitter på en Xbox One X så flyter det på perfekt utan lagg (vi återkommer med intryck från Series). Och då har jag inte ens kommit till den mest imponerande biten…
I början av spelet är det precis som vanligt, du har ett uppdrag där du ska ta dig från A till B och hämta/lämna/förstöra/laga något. Sen, när vi senare i spelet landar med rymdskeppet öppnas världen upp och du kan välja vilket uppdrag du vill göra först. Nya uppdrag dyker upp titt som tätt och sen finns det givetvis story-uppdrag som för spelet framåt. Jag kan inte ens försöka att uttrycka hur kul det är att ta en Warthog och vips så hoppar två soldater upp på bilen med dig (om det finns några i närheten) och ni kan åka på nästa uppdrag tillsammans. Det finns alltså inga begränsningar i att det här; “är inte en fordons-bana” utan alla uppdrag kan du ha med dig ett fordon till, om du så vill. Du kan även åka runt hela kartan och utforska nya områden helt på egen hand. Det här må vara vardagsmat i de flesta andra spel, men det är något speciellt när det är i Halo för den här typen av frihet har jag alltid velat ha i den här världen.
Multiplayer-läget är välgjort och kul. Det finns som vanligt olika uppdrag som capture the flag eller deathmatch. Du kan välja mellan att köra en enkel Quickplay eller så kan du gå med i tournaments och vara upp till tolv personer per lag. Problemet med allt multiplayer-spelande är att det finns människor där ute som inte gör annat än spelar online så var beredd på att åka på ordentligt med spö. De första fem gångerna lyckades jag inte skjuta ner en enda fiende. Fast det tänder bara elden i bröstet och du vill ge igen. Till slut så blir du bättre rankad och hamnar i bättre sällskap så mot slutet av kvällen (..natten / reds. anmärkning) så började det lossna. Halo Infinite har även något jag inte sett i andra spel och det är att du kan träna på multiplayer banorna mot bot:ar, så du kan vara lite förberedd på vad som komma skall. Det här är en sanslöst bra funktion då du verkligen behöver veta var alla sköldar, vapen och graneter är utlagda för att kunna ha någon sorts chans.
Sammanfattningsvis så kan jag inte vara mer imponerad över Halo Infinite spelmässigt. Jag hade väldig bra koll på den första Halo-trilogin men jag har sämre koll på denna. Jag har spelat Halo 4 och Halo 5, men jag spelade aldrig klart dem för att jag fastnade inte på samma sätt som jag gjorde denna gång. Så det kan finnas något i det fansen säger att Halo blev lite sämre när Bungie försvann och 343 Industries tog över. Fast i och med Halo Infinite så känner jag åter att Halo-känslan är på topp och det enda negativa jag kan hitta med spelet är en enda sak; fordons-kontrollerna är fortfarande förvirrande: jag vill gasa med vänster trigger inte tuta!!
Halo Infinite är helt klart ett måste – ett av årets bästa spel kommer precis
Så här sätter vi betyg på Senses