Limbo var en sån megahit att det är svårt att inbilla sig bredden av dess framgång. Ett litet team i Danmark på ca 15 pers skapade ett roligt, spännande och intuitivt plattformsäventyr med pusselinslag, som senare försökt kopieras av många men inte lyckats bräckas av någon. Limbo släpptes först exklusivt till Xbox Live Arcade i juli 2010 och drog in ofantliga 7,5 miljoner dollar bara där (ca 50 miljoner SEK) innan det efterföljande år släpptes till alla möjliga format, inklusive mobil och det sägs ha slutat på över 100 miljoner i intäkter. Har du inte spelat Limbo har du verkligen en modern klassiker att se fram emot.
Då Microsoft 2013 rullade ut nyheten om Xbox One var bland annat just ett nytt Playdead-spel i fokus som exklusiv titel. Inside, som studions andra spel skulle heta, verkade till formen väldigt likt Limbo, men mycket lite avslöjades om spelets egentliga handling. Det skulle – precis som var fallet med många titlar som visades upp som ”next-gen”-säljare – ta närmare tre år innan ett konkret spel dök upp. Så i juli 2016, nästan på sexårsdagen av Limbo, så kom Inside till Xbox One. Men exklusiviteten varade inte länge, redan 23 augusti släpptes spelet även till den mer framgångsrika PS4:an och kommer nu troligtvis till alla format som kan hantera dess systemkrav.
Man bör inte veta alltför mycket om Inside för att inte spoila upplevelsen. Men du som spelat Limbo kommer att känna igen dig mycket och du som inte spelat Limbo kommer att komma in i det på några minuter. Du spelar återigen rollen av en ung pojke, som börjar i en dunkel skog. Varför är han på flykt? Vilka är männen i svarta kostymer och vad förväntas man göra? Sakta men säkert rullas en spännande, stämningsfull och extremt vanebildande historia upp med två olika slut (du får det hemliga slutet genom att hitta alla spelets gömda Orb:er, så här finns omspelsvärde. Du finner ledtrådar till vart dessa är i achievement-listan på din konsol).
Vad som gör Playdead Studios spel så geniala är hur otroligt genomarbetade de är och samtidigt så enkla i spelmekanik, utan att kännas torftiga eller begränsade. Din figur kan röra sig i alla riktningar och det finns bara två knappar att hålla reda på – hoppa och action (dra/trycka/manipulera objekt). That’s it. Resten är upp till dig att klura ut. Hur ska du nå över den där muren, samtidigt som du undviker de galet läskiga hundarna som jagar dig? Hur ska du fly med hissen utan att den dödliga strålkastaren når dig? Inside är en sömlös historia på ett par timmar och den har inga klara stopp för nya ”banor” utan rullar på som en enda historia med utsatta checkpoints. Dödsögonblicken är starka och känns i maggropen, även om du aldrig behöver spela om mycket eller vänta länge på att återställa till senaste checkpoint. Playdead har en unik look i sina spel och medan man i Limbo lekte främst med ljus och mörker, så fortsätter temat här men med ännu fler lager och detaljer som suger in dig i den dystopiska världen. Animationerna är helt briljanta. Mot slutet får du uppleva en fysik-simulering som är den bästa vi någonsin sett på en konsol. Ljudet är helt perfekt, stämningsfulla små melodier spelas sparsamt men huvudfokus ligger på utsökta ljudeffekter som samplats och balanserats till yttersta precision. Det är inte avancerat, men det är vackert och det skapar en sån grym stämning som helhet, med grafikens design, ljuset, animationerna och ljudet. En slags interaktivt konstverk skulle man kunna säga och vi vill ge stort cred till Danska Filminstitutet och EUs Media-program som ser värdet i att stödja spel som detta.
Xbox One- och PS4-versionerna är snarlika, men vi tyckte kanske att skärpan och flytet var något lite vassare på PS4, även om snackar ytterst marginellt. Båda formaten presterar mycket bra och egentligen spelar det ingen roll vilket av dom du väljer, ifall du har båda maskinerna. Spelet finns i nuläget även utgivet till PC via Steam, där det bl a har stöd för 4K-upplösning, vilket ju är trevligt.
Det känns lätt överflödigt att påpeka att vi älskar Inside. Det är på något vis spel i sin renaste form. Enkelt, avskalat, direkt och extremt vanebildande. Det kräver inte att att du är någon virtuos med kontrollerna utan ställer precis lagom höga krav på precision, timing och tankeverksamhet. Det är nästan lika roligt att titta på och komma med idéer kring lösningar som att spela själv. Det är inte särskilt långt – en skicklig spelare klarar det på 4-5 timmar, å andra sidan är det roligt hela tiden under de timmarna det pågår, något man inte kan säga om alla spel idag som är 15-20 timmar men känns som soppa kokat på en spik. Prislappen är också modest (ca 200 kr i skrivande stund) och för den lilla pengen får du ett av 2016 års bästa spel. Se och lär, AAA-utvecklare. Produktions- och spelvärde behöver inte kosta tiotals miljoner (däremot kan ett större team kanske få fram fler såna här pärlor oftare?). Vi längtar redan till nästa spel från Playdead Studios. Hoppas det inte dröjer sex år till.
Så här sätter vi betyg på Senses