Uppdatering: På grund av rapporter om minst tre spelförstörande buggar, som verkar hända slumpmässigt, så avråder vi tillsvidare ifrån inköp av Knack 2 tills problemen blir lösta av utvecklarna (med en patch hoppas vi). Texten uppdateras löpande. Mer info (varning för eventuella spoilers).
Mark Cerny, speldesignern bakom Knack 2 och ettan, är också PS4:ans ”pappa” skulle man kunna säga; dess chefsarktitekt. Därför var det väl inte mer än väntat och rätt att han fick stå med ett releasespel till sin skapelse hösten 2013. Vi på senses.se tillhör den, troligtvis ganska begränsade skara, som gillade det ursprungliga Knack. Samtidigt var det uppenbart att spelet pressats fram under tight tidsschema för att vara en releasetitel och ”demo” av PS4:ans, då enorma, spelkraft. Knack led dock av taskig bilduppdatering, sterila spelmiljöer och en slags fyrkantig speldesign som aldrig riktigt lyfte – även om det också var roligt och underhållande på vägen och ändå värt att spela igenom (trots frustrerande sekvenser mot slutet). På grund av Knacks ljumma mottagande så var en tvåa inte riktigt spelet vi förväntade oss från Sonys Japan Studios. Men vi är ändå glada att det faktiskt kom, för det är bra!
Knack 2 bjuder i princip på mer av samma, fast bättre. Den lite diffusa robotmojängen och tillika huvudkaraktären Knack (som har en dov, afro-amerikansk stämma) gör sina två människovänner sällskap och ställs återigen mot en trollarmé men denna gång också mot en uråldrig ras som människorna en gång kämpade mot. Genom att samla på sig kristaller och reliker, samt banka ihjäl så många motståndare som möjligt så kan Knack numera utveckla nya förmågor genom uppgraderingar.
Det märks direkt att Knack 2 haft mycket mer tid att mogna och utvecklas än sin föregångare, som fick ta en hel del befogad kritik. Rent visuellt är lyftet markant och bara de tre första banorna är så vida olika att man får en verklig känsla av episkt äventyr med tankar som går till Uncharted, även om själva spelmekaniken med 3D och fast kamera mer påminner om God of War, Darksiders och Metal Gear Solid. Den Playstation 4-exklusiva titeln får flera grafiklägen att välja mellan denna gång. Den gamla hederliga PS4:an kan växla mellan att låsa bilduppdateringen till 30 fps för ett jämnare flyt och mer detaljerad grafik, eller låsa upp bilduppdateringen och låta maskinen pressa ut så mycket den kan, vilket brukar bli runt 45 frames i 1080p. Helt OK faktiskt. Då ettan hade grova problem att nå ens minimikraven på 30 fps är det glädjande att konstatera att man nu lyckas storeligen, både med bättre frame rate och snyggare grafik. PS4 Pro får ännu mer godis att välja på; genom checkerboarding skalas grafiken upp till 3200x1800p och du kan då välja mellan låsta 30 fps eller olåst bilduppdatering, vilket också hamnar kring 42-45 frames per sekund, men med högre upplösning som bonus. Detta är grundläget som Knack 2 väljer åt dig (olåst frame rate) om du inte själv avslutar, går ut till menyn och under options ändrar från ”high resolution” till ”high frame rate”. Då faller upplösningen förvisso ned till 1080p, men Knack 2 strålar i all sin prakt i stadiga 60 fps, vår sweet spot! Den synbara skillnaden i upplösning på redaktionens referens-TV, 65″ Panasonic DX900, var också så liten att det lätt är värt omställningen. Med det high frame rate-läget får du ett action- och plattformsspel som känns silkeslent 99% av tiden och kör din PS4 Pro till svettningsgränsen. Man önskar att det gick att ändra läget lättare on-the-fly, utan att behöva starta om hela spelet, lite som i Rise of The Tomb Raider på PS4 Pro.
Knack kan denna gång uppgradera sin arsenal med nya attacker.
Knack 2 bjuder, förutom på mer varierade miljöer, också på fler fiender och väldigt mycket mer plattformshoppande och pussellösande. Det är faktiskt förvånande hur bra Knack 2 gör just plattformsbiten. I 60 fps känns detta som något som Insomniac Games eller Nintendo kunde ha bjudit på (uppdatering: Ironiskt nog så har Knack 2 släppts med minst tre katastrofal buggar, som vid slumpmässigt inträffande kräver total omstart från spelets början – vi räknar med patch från Sony omgående). Striderna är också förbättrade, även om de aldrig skiner som i exempelvis God of War. Specialattacker, blockeringar och pareringar i all ära, men här finns också en viss stelhet och svårighet att få in den där precisionen som andra actionspel kan bjuda på (tänk Arkham-spelen till exempel). En intressant aspekt är att du kan ställa spelets svårighetsgrad och det påverkar då vilka vägar som öppnas upp för att man ska gå vidare. Lättare svårighetsgrader skruvar framförallt ned på plattformsprecisionen och erbjuder större och lättare plattformar att skutta fram på. Likaså finns ett inbyggt hint-system som är väldigt generöst – så du som är orolig för att pussel kommer att stanna upp ditt flow behöver verkligen inte vara det.
Lokal co-op – we love it!
På minussidan kan man inte komma ifrån att själva huvudfiguren Knack är en ganska ful och opersonlig protagonist och människorna runt omkring honom känns lite gummi- och serietidningsaktiga (och då inte på ett coolt sätt). Banorna är mer varierade men ingen av dom är något direkt under av kreativitet och nyskapande och då QTE (quick time events) även dyker upp så kan man nästan få en känsla av att Knack 2 är både lite ålderdomligt och helt utan egen personlighet. Men allt detta är bara småskavanker i slutändan, då Knack 2 faktiskt är himla kul att spela och vi har haft väldigt roligt med det ända sen vårt exemplar dök upp på redaktionen. Ja, vi gillade det gamla spelet och blev positivt överraskade av att en tvåa skulle komma, så oddsen var ju goda. Men samtidigt är Knack 2 också ett objektivt mycket bättre spel på alla punkter. Och med en lägre prislapp så är det väl värt att ge en chans, om du vet att du gillar plattformsäventyr – och även om du inte gillade ettan. Du lär digga detta, särskilt som man dessutom kan spela två personer samtidigt i soffan, i co-op-läge!
Så här sätter vi betyg på Senses