Leisure Suit Larry stiftade jag – och många i min generation – bekantskap med någon gång i slutet av 80-talet på min Atari 1040 STe Hade ju spelat spel som King’s Quest och Police Quest så Leisure Suit Larry blev helt enkelt en i mängden av text eller peka-och-klicka äventyrsspel från Sierra Online med lågupplöst, pixlig grafik. Nu var jag ju väldigt ung och hade inte så bra koll på det där med tjejer och vad spelet egentligen gick ut på. Minns bara att det var svårt och ett väldigt annorlunda spel mot de jag var van vid.
När jag blev lite äldre så insåg jag vad spelen egentligen gick ut på och när jag spelade uppföljarna så minns jag att jag kämpade med att bevisa att jag var äldre än vad jag var så jag kunde låsa upp lite vuxnare material. Idag så känns såna här spel väldigt ”gubbiga” och föråldrade – så jag blev väldigt förvånad när jag såg trailern till Leisure Suit Larry: Wet Dreams Don’t Dry 2018. Skulle verkligen Larry Laffer klara att ta steget in i en post-#metoo-värld?
Tyvärr så hann jag inte spela första spelet innan uppföljaren Leisure Suit Larry: Wet Dreams Dry Twice dök upp i recensionshögen. Jag tänkte om första spelet ändå var så bra att det blev en uppföljare, så kan det inte vara ett så uselt spel?
Vi plockar upp handlingen direkt efter slutet på första spelet och Larry står inför ett stundande bröllop. Strax så visar det sig att det kommer bli allt annat än lätt och problemet hopas inom en mycket snar framtid.
Först ut till det jag gillar. Leisure Suit Larry: Wet Dreams Dry Twice har skön, ren grafik med rolig animerade figurer. Röstskådespelarna är kul och stundvis är spelet verkligen riktigt roligt. Det är en del skämt som jag funderar på hur de har fått förbi allt som heter censur och god sed. Kontrollerna är enkla och du kommer snabbt in i spelet. Testa allt med allt – hur konstigt det än verkar – för det finns oftast en knasig logik bakom det hela. Sen kan det bli galet roliga reaktioner om du får till en helt vansinnig kombination. Det är enkelt att hålla reda på sina uppdrag genom Larrys mobiltelefon och hans Siri-liknande assistent som hjälper en genom spelet.
Det som tyvärr är mindre bra med Leisure Suit Larry: Wet Dreams Dry Twice är att spelskaparna verkligen hamrar in vad det är för sorts spel de skapat. Det blir till slut för många sexuella anspelningar per sekund för att det ska vara roligt. Hus, kaktusar och egentligen vad som helst som är det minsta fallos-likt blir animerade till gigantiska sådana. Varje mening har en sexuell antydan och även om spelskaparna hela tiden är medvetna om hur plumpa de är så blir det tills slut inte roligt. De gamla spelen (som jag minns det) hade mer av en röd tråd, utan att behöva vara fnissigt tonårs-tramsiga hela tiden.
Sammanfattningsvis så är Leisure Suit Larry: Wet Dreams Dry Twice helt mästerligt och superkul när det är som bäst och påfrestande övertydligt och plumpt när det är som sämst. Så betyget blir därför bra, men når inte riktigt upp till utmärkelse-nivå denna gång.
