I Missing får vi möta June (Storm Reid), som har en ganska ansträngd relation till sin mamma Grace (Nia Long). Grace åker på en romantisk semester till Sydamerika med sin nya pojkvän Kevin (Ken Leung) och June passar direkt på att festa järnet när hon är ensam hemma. När June sedan ska hämta dem på flygplatsen så dyker ingen av dem upp. Sakta men säkert går det upp för henne att något hemskt har hänt på mammans resa och det är upp till henne att försöka finna sanningen.
Missing är uppföljaren på Searching, som hade premiär 2018, men inga av karaktärerna från första filmen är med i denna. Filmerna hänger ändå ihop på flera olika sätt. Både Searching och Missing är så kallade Screen-life filmer som går ut på att hela handlingen utspelar sig på datorskärmen. Vi får se vad karaktären skriver när hon söker efter information och vi får följa henne via videokamerorna i FaceTime. Vissa sekvenser har inga videos alls utan vi får bara se hur hon energiskt söker information. Det hela låter kanske väldigt tråkigt och ärligt talat så tänkte jag det med när jag såg trailern ”att det där kan aldrig hålla för en hel långfilm” – men ack så fel jag hade!
Missing är galet smart uppbyggd och då det enda filmiska elementet som inte sker på hennes dator är filmmusiken så skapar den en riktigt bra puls och stämning. Filmskaparna har även löst hur och varför June filmar sig själv i många situationer på ett väldigt smart sätt. Till exempel så filmar hon sig själv när hon står och väntar på sin mamma och hennes pojkvän på flygplatsen. Något ingen skulle göra utan anledning så filmskaparna har löst det hela genom att hon ser ett instagram klipp på någon som möter sin mamma med en skylt där det står ”Välkommen hem från Rehab” som ett skämt och filmar sig själv. Så June gör samma sak och står med en skylt med texten ”Välkommen hem från fängelset” på så vis är det helt logiskt att hon filmar sig själv och vi som publik får se hur ingen kommer av från planet.
Filmen är 110 minuter lång och det kändes faktiskt inte av alls utan Missing har ett bra flyt rakt igenom och blir aldrig långtråkig. Den ena vändningen efter den andra sker och även om de flesta av dem är bra så faller tyvärr filmen lite mot slutet. Dels för att ett par av vändningarna blir något för mycket och att uppgörelsen tyvärr faller ner i ett par ytterst klyschiga fallgropar.
Ljudet presenteras i DTS 5.1 HD Master Audio och då hela filmen utspelar sig på skärmar så blir ljudet väldigt front-tungt. Det är ändå fullgott så det gör det som det ska. Sen bilden är svår att avgöra då hela grejen är att det är närbilder på olika delar på en bildskärm, så bildkvalitén blir därefter. Däremot är all text skarp och fin vilket är kul för om du pausar bilden så finns det en hel annan historia som utspelar sig i bakgrunden…
Blu-ray utgåvan innehåller även en hel del extramaterial, som är väldigt intressant att se. Det är informativt och går in lite på djupet. Det finns även bortklippta scener som ger en inblick i processen hur filmen skapades.
Sammanfattningsvis så vill jag verkligen rekommendera Missing. Det här var en film som var en glad överraskning rakt igenom och screen-life-filmer med den här kvalitén kommer med all säkerhet bli en omtyckt och omväxlande genre!
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
Så här sätter vi betyg på Senses