I Mrs Harris Goes to Paris så får vi möta titelns Mrs Harris (Lesley Manville) som jobbar som städerska i London efter Kriget. Hon väntar på att få besked om hennes man överlevde andra Världskriget eller ej. En dag kommer svaret som hon fruktat och hon samma veva får hon se en vacker och svindyr Coutureklänning hemma hos en kund. Mrs Harris bestämmer sig för spara sina pengar och åka till Paris – besöka Christian Dior för att köpa sig sin klänning. Det är starten på en livs-ändrande händelse i många aspekter och ett helt enastående resa till Paris.
När jag såg Mrs Harris Goes to Paris så tänkte jag ”Vad kul att äntligen få se en film som inte är baserad på en bok eller är en remake!”. En snabb googling senare så inser jag att filmen är baserad på boken Mrs. ’Arris Goes to Paris från 1958 och att den redan hade filmats en gång 1992 med Angela Lansbury i huvudrollen! Oavsett om jag hade fel om den biten eller ej så kändes det ändå som en frisk fläkt att få se en film som filmades i verkliga miljöer och inte mot en green-screen. Då kommer en scen i Mrs Harris Goes to Paris vid en travbana som har de sämsta effekterna jag någonsin sett. Publiken till vänster i bild är lågupplösta helt animerade karaktärer som rör sig i slowmotion… Suck. Det går verkligen inte att undvika det jag mer och mer börjar avsky med moderna filmer.
Nu är Mrs Harris Goes to Paris i sig inte alls dålig. Den är välspelad och en härlig skröna. Det finns tre böcker till om Mrs Harris och jag hoppas på att få återse Lasley Manville i huvudrollen om/när de filmatiserar dem. Manville är perfekt rollsatt och hon kan verkligen balansera karaktären Mrs Harris som lätt hade kunnat bli en parodi om det inte vore för hennes fingertoppskänsla. Det finns bland annat en sekvens som är hjärtskärande välspelad som verkligen sticker ut.
Jag har inte läst boken men jag har läst på om vilka skillnader som finns mellan boken och filmen. Kan inte avslöja exakt vad som händer i slutet givetvis då det skulle spoila alldeles för mycket men jag kan säga att jag är väldigt glad att de ändrade slutet från boken. Film-slutet känns precis rätt utan att bli för sockersött.
Mrs Harris Goes to Paris finns inte på UHD i Sverige och den verkar inte finnas utomlands heller. Det gör ingenting för Blu-ray utgåvan uppvisar stadig och färgrik bild. Svärtan är djup och bitraten är hög. Ljudet är endast i 5.1 DTS Master Audio men det här är verkligen ingen effekts-tung film. Så ljudet levererar precis det vi vill ha; balanserad dialog och väl mixad ambience. Precis som alla andra Blu-ray utgåvor från Universal nu för tiden så finns det inget extramaterial vilket är riktig synd och skam.
Sammanfattningsvis så är Mrs Harris Goes to Paris helt klart värd en rekommendation för det är lätt att charmas av den här upplyftande historien som ändå har en hel del vändingar. Synd bara att det saknas extramaterial för jag hade verkligen velat veta mer om filmen och dess skapare.
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
