Du som känner igen Nioh Collection inbillar dig inte, det första spelet släpptes på PS4 redan 2016 (och finns såklart recenserat på senses) medan tvåan kom för ett år sen, ganska exakt. Nu släpps båda spelen i en samling remasters, exklusivt optimerade för Playstation 5. Och resultatet blir en prisvärd, om än lite blandad godispåse för fansen.
Nioh-spelen lånar sitt DNA från de så populära From Software (Souls)-spelen, ett singel-player-action-rollspel med hög svårighetsgrad och död som innebär svårare omspel, tills du hämtat dina förlorade föremål. Denna genre har snabbt blivit populär, men också rätt trång med konkurrens från spel som Mortal Shell och Sekiro: Shadows Die Twice, förutom From Softwares egna spel och remasters (bland annat Demon Souls, som var ett releasespel på PS5). Denna recension kommer främst fokusera på den tekniska biten, vill du läsa mer om själva spelet (spelen) så klickar du på länken ovan.
De två spelen i The Nioh Collection har i PS5-version tre lägen för grafik: 4K Mode (eller egentligen dynamisk 4K, Nioh 2 klarar inte att hålla 4K rakt igenom), ett ”PS5 Mode” som är lite förvirrande då det står att det är till för ”standard monitors”, vilket lätt kan uppfattas som icke-4K. Men detta läge är ett slags ”Quality Mode”, som optimerar detaljer till högsta upplösning med bibehållen frame rate, vilket ofta är 60fps och nära 4K, däremot toppar upplösningen inte lika ofta som i 4K-läget. Och slutligen ett 120fps Mode, som kommer på bekostnad av att upplösningen går ned rejält, nästan ända ned till Full HD. Detta läge ger ett fantastiskt flyt och särskilt Nioh känns super-piggt här, medan tvåan tappar frames här och där, ibland ganska många – även om resultatet som helhet är godkänt. Eftersom Nioh-spelen inte från början är utvecklade för PS5 så kan här finnas vissa begränsningar i ursprungskoden, men det känns ändå lite trist att redan nu – i PS5-generationens vagga – behöva välja mellan egenskaper. Antingen 4K eller 120fps, antingen högre detaljrikedom eller smidigare bilduppdatering. Et cetera. Hur ska detta gå med ”8K”-gaming framöver, vilka kompromisser kommer vi att behöva göra då? Nu ska vi, som sagt, inte dra för stora slutsatser om PS5:ans potential utifrån detta, då Nioh faktiskt började sin utveckling redan på PS3, men ett fyra år gammalt spel borde ju rockas totalt av ett prestandamonster som PS5? Kan man ju tycka.
Presentationen får sig alltså ett lyft överlag och så även prestandan. Nioh flöt på bra redan på PS4 Pro – men då aldrig i så stadig 4K eller 120fps, medan tvåan kämpade. Här blir båda spelen de snyggaste och bäst versioner de någonsin varit. Som helhet skulle vi nog säga att PS5 Mode är den bästa kompromissen mellan kvalitet, högst upplösning och bäst frame rate. Samtidigt som detaljer och upplösning blir aningen mindre viktigt när allt rör sig snabbt, så är du stort fan av snabb action så kanske 120fps-läget blir din favorit, om du har en HMDI 2.1-bildkälla som klarar det (det kommer massor av sådana i höst, håll ut). Som helhet är allt detta sammantaget bra upputsningar, men kanske aningen blygsamma lyft för att kallas för regelrätta remasters, i ordet sanna bemärkelse. Man hade önskat kunna få lite mer av alla nya, grafiska egenskaper på PS5 i ett, särskilt på exempelvis det ursprungliga Nioh (som är snart fem år gammalt). Det är också lite trist att se de, annars ganska coola, mellansekvenserna fått stå kvar helt orörda med begränsad färgpalett och komprimeringsartefakter från PS4-tiden. Dessa kunde man väl ha renderat om för att dra nytt av PS5:ans överlägsna prestanda?
En sak man märkbart förbättrat är laddningstiderna, båda Nioh-spelen laddar nu i princip omedelbart nästa sekvens, tack vare PS5:ans SSD-arkitektur och API. I samlingen ingår också ett ton med DLC till framförallt Nioh 2 som kan ge dig en flygande start i äventyret med fet utrustning, som du verkligen kommer att behöva då spelet är toksvårt. Ettan känns som lite mer som ett action-äventyr där du kan grinda upp vana och bonusarna på hög. Nioh 2 är dock ett mer komplext och omväxlande spel med mycket större djup, och du måste inte ha spelat ettan för att hänga med i tvåan. Så valet är egentligen ditt. Vi skulle nog börja med ettan för att den inte ska kännas för enkel (på alla vis) efter tvåan.
Ljudet är även det exakt detsamma som i originalet, vilket förvisso är mycket bra, men man kanske kunde lagt lite krut på att mixa om kanalerna lite och eventuellt höja bitraten (kvaliteten) på grundljudet till högre upplösning också, när man ändå är igång?
Summa summarum så får du här två spel för priset av ett PS5-spel. Ingen dålig affär, på pappret. Samtidigt är det två PS4-spel man får här och även om de kallas ”remasters” så känns det som de fått det i princip förväntade lyftet av PS5:ans ökade resurser, snarare än att utvecklarna faktiskt gått in och aktivt förbättrat spelet, dess grafiska detaljer, texturer, ljud och mellansekvenser (det senare har man lämnat exakt som det var). Det finns många remasters som gör betydligt mer skäl för namnet, även om dessa förvisso ofta är remasters av spel som låg fler generationer bakåt i tiden, inte bara ett år. Gillar du rejält utmanande samuraj-spel, som blandar historia med fantasi och erbjuder ett – trots allt – ganska djupgående action-RPG så är Nioh Collection med de två spelen på PS5 ändå rekommenderat. Har du redan spelat igenom båda spelen på PS4 (Pro) är värdet av detta inköp mer tveksamt; skillnaden är trots allt inte så jättestor att den betingar ett helt nytt inköp, utan du kan gott spara pengarna till annat och spela om PS4-versionerna av Nioh-spelen i bakåtkompatibelt läge på din PS5:a.
Vi längtar till 11 juni, då vi äntligen får nästa Ratchet & Clank-spel (A Rift Apart) som verkar bli det första, stora spelet som verkligen verkar dra nytta av PS5:ans alla möjligheter. Maskinen – och spelarna – är värd det.
