Att ”hoppa över hajen” (jump the shark) och ”Nuke the fridge” (atombomba kylskåpet) betyder att en karaktär gör något som är så pass orealistiskt och osannolikt att det inte stämmer med resten av filmen. (”Hoppa över hajen” kommer från ett avsnitt i Gänget och jag då Fonzie hoppar över en haj när han åker vattenskidor och ”Nuke the fridge” är från den fjärde Indiana Jones-filmen då han överlever en kärnvapensprängning genom att gömma sig i ett kylskåp) Mer om detta senare.
Tjejerna i The Bellas har slutat college och har numera vanliga jobb som de vantrivs på. Aubrey (Anna Camp) har dock en idé för att kunna göra comeback och få sjunga tillsammans igen. De ska ut på en välgörenhetsturné på andra sidan Atlanten. De packar väskorna och åker. Väl framme så inser de att de kommer behöva mer än a capella sång för att klara utmaningarna de ställs inför.
The Bellas förbereder sig för comeback.Som filmrecensent så är det inte alltid så att man har sett allting som man skulle behöva se för att kunna ge ett rättvist betyg. När jag satte mig i salongen inför denna film så hade jag aldrig ens hört talas om Pitch Perfect. Så jag gjorde det enda rätta, jag hyrde de två första filmerna och sådär fyra timmar senare så har jag lite mer kött på benen.
The Bellas är kompletta, dock så är Stacie (Alexis Knapp) gravid, så hon får stanna kvar i USA och Emily (Hailee Steinfeld) tar över hennes plats. Killarna från de två första filmerna Benji (Ben Platt), Jesse (Skylar Astin) och Bumper (Adam DeVine) är dock inte med. Elisabeth Banks och John Michael Higgins kommentator-karaktärer är som mest överdrivna denna gång. De är snudd på psykopater. Vi får även möta Fat Amys (Rebel Wilsons) kriminella pappa Fergus (John Lithgow) och här i ligger filmens problem. De som läst min recension av Daddys Home 2 vet att jag gillar John Lithgow och hur en och samma skådespelare kan vara den ena filmens styrka och den andras svaghet har aldrig varit tydligare än denna gång. För som jag skrev ovan så flippar den här filmen ur i det grövsta. Om man, som jag som var helt grön till filmserien, hade sett denna film först så hade man kanske inte irriterat sig så mycket på det – för då vet man inte vad det är för spelregler i filmen. Här blir Fat Amy helt plötsligt actionhjältinna med fightingscener och med ett mycket explosivt avslut. Det är helt befängt i seriens annars väldigt realistiska utformning. Möjligen Lilly (Hanna Mae Lee) har haft en del små utsvävningar tidigare, men det här är helt galet. Plus att jag trodde inte att jag skulle skriva detta men: John Lithgow är rent ut sagt dålig i den här filmen. Det är som att han inte har förstått vad det är för sorts film och han står och dansar till musiken som nån sorts tecknad figur.
Konkurrensen är hård plus att de får använda instrument!Rebel Wilson har velat att det ska bli en spin-off film med hennes karaktär Fat Amy och det hoppas jag verkligen inte att det blir. Jag anser att Fat Amy är det klart sämsta inslaget i alla filmerna. Varför ska alltid den överviktiga tjejen vara den högljudda och äckliga (torkar sig med tältduken i del två…) och allmänt jobbiga? Den här filmen är det helt klart hon som har mest att göra, så om de bygger upp mot en spin-off så har de lagt grunden i denna film.
Anna Kendricks Beca slits som vanligt mellan sin karriär och lojalitet och vid sidan om Fat Amy är det hon som tar mest plats i storyn. De andra tjejerna är bakgrund och de driver igen med att Jessica (Kelly Jakle) och Ashley (Shelley Regner) inte är några man kommer ihåg.
Första mötet går sådär kan man säga.Vad är bra då? Musiken och de olika shownumren är som vanligt bra och enligt min forskning jag gjort är det alla skådespelare som sjunger på riktigt. Inget fusk här inte. Humorn är kul, skrattade på flera ställen. Jag hade satt ett högre betyg på filmen om det inte hade varit så att jag såg de andra två filmerna efter att jag sett denna. För filmen har många bra scener, till och med actionscenen är välgjord och väl genomförd, men den passar inte in i filmserien. Del tre är också närmare en halvtimme kortare än sina föregångare så det känns att de inte riktigt var beredda på att göra en trea.
Så här sätter vi betyg på Senses