I Captain America: Brave New World har Sam Wilson (Anthony Mackie) tagit över rollen som Captain America och måste navigera genom en internationell konflikt som involverar Thaddeus Ross (Harrison Ford), som nu är USA:s president. Sam måste samarbeta med Ross för att stoppa en farlig konspiration ledd av The Leader (Tim Blake Nelson) och han får hjälp av sina gamla allierade, inklusive Joaquin Torres (Danny Ramirez) och Isiah Bradley (Carl Lumbly), som tekniskt sett var den första supersoldaten. Wilson står inför sitt största hot någonsin, och utan superkrafter blir hans uppdrag om möjligt ännu svårare.
Efter Avengers: Endgame från 2019 har det släppts hela tolv filmer. Av dessa tolv älskar jag fyra av dem, kan stå ut med två av dem och gillar verkligen inte de andra sex. Innan Endgame var det fyra filmer som jag verkligen inte gillade och det från en lista av 22 filmer! Så det hände verkligen något med Marvel efter Endgame. Deadpool & Wolverine, som var förra årets enda Marvelfilm, fick mig att känna ett visst hopp för att det kanske skulle bli bättre igen, och efter att jag nu sett Captain America: Brave New World så har jag svaret.
Marvel har verkligen hittat sin gamla form och då beklagansvärt så är det formen efter Endgame, för Captain America: Brave New World är tyvärr en av de sämsta Marvelfilmerna. Vilket är synd, för det finns en hel del potential som slarvas bort och det är verkligen en film som är ett ihopkok av alldeles för många re-shoots och omstruktureringar. Detta känns otroligt tydligt, framför allt mot slutet.
Det är absolut inget fel på Anthony Mackie som Captain America; han har charm och karisma och har därmed inga problem med att bära filmen. Tyvärr verkar det som om ingen av filmskaparna vet vem karaktären är. För oss som var med från början så introducerades han i Captain America: The Winter Soldier och vi får veta att han är en vanlig människa utan superkrafter som har vingar på ryggen. Sen är han med under det mesta som händer därifrån och framåt och i sista scenen i Endgame får han ta över skölden från den åldrande original Captain America.
Så varför tjatar jag så mycket om det här med att nye Captain America inte har superkrafter? Till en början vill jag att ni kära läsare riktar blicken uppåt och ser postern jag valt till den här recensionen. Det är Red Hulks knytnäve som Captain America stoppar med sin förvisso oförstörbara sköld, men han är inte oförstörbar utan hade blivit en liten sköldformad pannkaka under den där skölden. I filmen får vi veta att han har fått nya vingar av Wakanda-folket, och därmed tål de mer, och det hade jag kanske kunnat köpa men…
När Captain America sedan slåss mot en gigantisk hejduk så utbrister han att han bryter några revben, men i nästa stund är han helt frisk igen. Inte svårt att andas och inga problem. Visst, det här är ett klassiskt hjältegrepp att de tål stryk, men när sedan en av skurkarna hugger honom med en kniv i bröstet hela vägen ned till skaftet så tröttnade jag faktiskt på att försöka se det positiva och inse att det här verkligen bara är uselt. För precis som innan så tar han inget som helst stryk av detta. Han har inte ens ont. En karaktär påpekar det lite senare i termer som att ”hur överlevde du det där, kevlar?” och Captain America svarar ”ja, något sådant.” Nu hör det till saken att vi som publik ser hur kniven går in i honom!!! Så funkar inte kevlar!
Jag satt hela filmen och väntade på twisten att Wilson visst hade tagit superserumet, för det hade varit ganska lätt gjort nu då vi fick reda på i den usla TV-serien The Falcon and The Winter Soldier att det kommer i praktiska små sprutor nu. Fast så är det inte. Det känns däremot som om de har byggt upp mot en sådan överraskning, men sedan i någon av alla re-shoots har de helt enkelt tagit bort det ena men behållit det andra.
Nu ska jag försöka att sluta ranta om det och istället försöka ta itu med den obefintliga och urtråkiga handlingen. Det känns verkligen som om någon har haft en agenda på att knyta ihop säcken med olika händelser som inte nämnts de senaste åren. Bland annat får vi veta vad som hände med Tim Blake Nelsons karaktär från The Incredible Hulk från 2008, och efter fyra år nämns äntligen den gigantiska formationen som växte ur havet i Eternals från 2021. Så det ska väl filmen ha en halv eloge för.
Sen tycker jag även att Harrison Ford gör en enormt bra insats som President Ross, och han är verkligen en värdig ersättare till den alldeles för tidigt avlidne William Hurt (1950-2022).
Effekterna är överlag usla, det mesta är filmat mot greenscreen, actionscenerna är oinspirerade och filmen har flera av de mest skrattretande scener jag har sett. Bland annat får en karaktär reda på något viktigt, han går undan för att ringa och där står helt plötsligt skurken mitt på ljusan dagen rakt upp och ner och dödar honom innan han hinner ringa. Ska vi bara köpa att han visste att han skulle få ett samtal just då, stå på den platsen just vid den sekunden? Nog för att skurken är superintelligent men kom igen… Som sagt, filmen känns otroligt ofärdig och splittrad, och Giancarlo Esposito som spelar Sidewinder var inte ens med från början utan tillkom senare och en annan skurk med en annan skådis togs bort. Carl Lumbly som Isaiah Bradley tappas också bort, och vi ska inte ens tala om hur illa filmskaparna behandlar Shira Haas som karaktären Exposition eller förlåt, Ruth Bat-Seraph.
Jag kan verkligen inte sluta att häva ur mig allt som inte fungerar i den här filmen, så jag kan lika gärna gå all in. De digitala hjälmarna är tillbaka och de är precis lika irriterande och fula som i de andra filmerna. Fast här går de ett steg längre och faktiskt gör hjälmen fysisk när det behövs, så den går med andra ord att ta av. Plus att nanoteknikhjälmen spricker som en vanlig hjälm när den krossas. Så funkar inte nanoteknik i de andra filmerna och återigen är det tydligt att filmskaparna inte vet vad de håller på med. Sen att Captain America glider runt i vanliga kläder med sin stora sköld i näven under ett uppdrag gör saken inte bättre.
Nästa film, The Thunderbolts, har premiär i maj och jag hyser inga stora förhoppningar om att den kommer vara särskilt mycket bättre än denna, men sen i juli kommer nya Fantastiska fyran och den ger mig ett litet hopp om att Marvel inte helt har tappat greppet och fallit ner i en grop av missad potential, slarv och usla regilösningar.
Captain America: The Brave New World går nu på bio och även om det finns så mycket som inte fungerar så finns där även en del underhållning att hämta, förutsatt att du helt stänger av hjärnan och bara följer med på åkturen.
