I The Fall Guy får vi möta Colt Seavers (Ryan Gosling), en stuntman åt den självupptagne superskådisen Tom Ryder (Aaron Taylor-Johnson). Efter en olycka på en inspelning bryter Colt ryggen och pensionerar sig från sitt drömyrke. En dag, en tid senare, ringer Ryders producent upp och berättar att de desperat vill ha honom med i den nya filmen, och som grädde på moset är det Jody Moreno (Emily Blunt) som regisserar. Nu hör det till saken att Colt och Jody hade ett förhållande innan olyckan, och nu ser han sin chans att rätta till alla fel han gjorde efteråt. Så han sätter sig på ett flygplan till Australien, och när han väl är på plats visar det sig att ingenting är som han hade trott och att hans liv mycket väl kan vara i fara.
The Fall Guy började som TV-serie 1981 och gick i fem säsonger fram till och med 1986. Serien var kanske inte superstor i Sverige, och jag minns faktiskt inte om det var på Sky Channel jag såg den eller om det var TV3 som började sända den sedan. Jag gillade i alla fall serien, och den handlade om Colt Seavers som då spelades av Lee Majors (Six Million Dollar Man). Han var stuntman men även prisjägare. I USA kan du betala borgen för att komma ur häktet, men om du då smiter skickar de ut så kallade bounty hunters som letar reda på dig och tar dig tillbaka till domstolsförhandlingarna. Serien var i alla fall rolig, och när jag fick reda på att det skulle komma en långfilm baserad på serien med David Leitch (Deadpool 2, Bullet Train, Atomic Blonde, Hobbs & Shaw) i registolen, tänkte jag att det här blir riktigt bra. Jag hade delvis rätt…
Problemet med The Fall Guy-filmen är att det verkar som om alla skådisar har fått helt fria händer att göra precis vad de vill. Jag har nog aldrig varit med om en pratigare actionfilm än denna. Förutom då möjligen den förlängda versionen av The Fall Guy som följer med på skivan. Jag klockade filmen och inser att storyn inte kommer igång ordentligt förrän närmare en timme in i filmen. Innan dess är det prat, prat, prat och mer prat. Det finns en sekvens där den försmådda Jody mer eller mindre torterar Colt genom att ta om ett eldstunt om och om igen medan hon utfrågar honom varför han lämnade henne. Förstår att det ska föreställa humor, men det blir allt annat än det.
När sen storyn väl kommer igång finns det rum för mer prat. I en sekvens promenerar Colt omkring i ett hotellrum, hög som ett hus, och pratar i telefon med Jody istället för att faktiskt göra det han skulle göra i hotellrummet. Sekvensen är välgjord men på helt fel plats och återigen tvärdör filmens enda lilla framåtrörelse.
I den förlängda versionen finns det en bortklippt actionsekvens som jag inte förstår varför de klippte bort, för det är just det den här filmen behöver, ACTION! Inte mer prat, så de skulle ha behållit den och tagit bort massa annat skräp som inte behövs. Ett annat problem är att det är något som inte riktigt fungerar mellan Gosling och Blunt. Det borde slå gnistor, men det gör det inte, och istället känns det bara väldigt tomt.
När filmen äntligen kommer igång ordentligt gör den det med råge, och actionsekvenserna är välgjorda och häftiga. Det finns även en del humor som landar och musikvalen är episka. Det är alltid kul att få en inblick i hur filmskapande går till, och denna gång är det många gånger ganska realistiskt skildrat. Det som däremot inte är realistiskt för fem öre är att det inte dyker upp en enda polis under en superlång biljakt och strid i en sopbil som kraschar sig igenom Sydneys gator. Här verkar det vara budgeten som gör sig påmind eller möjligen bara tunt manus att filmskaparna helt enkelt har hoppat över att en polisstyrka skulle försöka stoppa dem.
UHD-utgåvan är riktigt fin med bild i 2160p, 4K med Dolby Vision. Det ger filmen ett nästan tredimensionellt utseende och framför allt nattsekvenserna är sanslöst fina. Det finns en sekvens med en båtjakt där kontrasterna mellan mörkt och ljust verkligen kommer fram. Dolby Atmos-spåret är också av högsta kvalitet och imponerar stort under den ovan nämnda biljakten med sopbilen. Det trycker till ordentligt där det behövs, men i samma andetag hör du varenda glasbit landa.
Det finns även massor av extramaterial på skivan enligt baksidan av fodralet, men när jag startade upp skivan så finns det inget. Helt tomt. Jag läser på fodralet igen och i parentes står det “English version only”, så med andra ord om du väljer “Svenska” i början så kommer du inte åt extramaterialet. Helt galet konstigt. Väldigt udda funktion och enda anledningen som jag kan tänka mig är för att extramaterialet inte är textat på svenska, men det är väldigt sällan som det är det, så det borde ju oavsett vara tillgängligt hela tiden. När du väl kommer åt materialet så är det massor av det med flera intressanta dokumentärer och annat kul som ger en större inblick i filmskapandet.
Sammanfattningsvis så ville jag verkligen tycka om The Fall Guy, men tyvärr så håller inte filmen hela vägen. Hade den varit 20 minuter kortare och storyn kommit igång snabbare så hade det här kunnat vara en av 2024 års bästa actionfilmer, men istället så snubblar den på målsnöret. Den fina UHD-utgåvan drar upp betyget, men det når ändå inte riktigt upp till en rekommendation.
För alla oss fans av originalserien så måste ni sitta kvar under sluttexten!
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
Så här sätter vi betyg på Senses