Super Giant Games följer upp sin iOS-hit Bastion med ett spel som delar många av föregångarens allra bästa – och sämsta – sidor.
Vi blev rätt häpna första gången vi körde Bastion på vår iPad. Frän, serietidningsinspirerad grafik, isometriskt perspektiv som på den gamla, goda Amiga-tiden och ett skönt flow av action och flummigt new age-berättande vi inte hade sett förr. Nu följer Super Giant Games upp med ett nytt spel – Transistor – som varit ett av PS4:ans stora indie-snackisar redan från det att maskinen först visades upp för snart (exakt) ett år sen, på E3 i Los Angeles.
Transistor behåller mycket av det RPG-action som SGG introducerade i Bastion. Man behåller det allra mesta, om vi ska vara ärliga, fast med snyggare grafik och lite mer action-betoning, tack vare att man nu får en riktigt handkontroll att styra spelet med, istället för paddans touch-kontroller (som ibland drev oss till vansinne, när ”the kid”, ständigt klev av kanten i spelvärlden som en suicidal lämmel). Historien är svårt new-age cyberpunkig och handlar om en sångerska – Red – som blivit anfallen av ”The Process”, en slags avancerad, ondskefull robotstyrka som styrs av en grupp som kallar sig The Camerata. Detta onda konglomerat har även stulit Reds röst. Det visar sig dock att svärdet de skulle döda henne med – Transistor – har fångat upp själen av hennes döda kollega, som följer dig som en ständigt närvarande kommentator i spelet – precis som Whiskey-rösten hos den gamle mannen i Bastion, gjorde. Ditt uppdrag blir att styra Red och använda dig av det mäktiga, cyber-svärdet Transistor till att besegra robothorden och slutligen det onda kollegiet.
Du styr Red med handkontrollen och i början är det ganska straight-forward action – du kan slå sönder delar av världen och anfalla fiender med fyra olika tekniker (en för varje knapp). Men snart införs en dimension av strategi, som gör att Red med jämna mellanrum kan frysa tiden och planera ett anfall i flera steg, som sen utförs blixtsnabbt så fort du godkänner sekvensen med R2-knappen. Detta ger ytterligare djup till stridandet och gör spelet mindre beroende av teknisk skicklighet med kontrollen och istället mer beroende av ditt planerande.
Transistor är ett snyggt spel, inte tu tal om det. Stämningen av häftig, modern cyberpunk finns där och serietidnings-grafiken gör sig extremt väl på PS4, liksom de snygga mellansekvenserna. Musiken och ljudet är inte lika framträdande och, precis som i Bastion, så tröttnar man rätt snabbt på den lite uppkäftiga och ”coola” voice overn som kommenterar i tid och otid. Super Giant Games har en lite flärd för det ”coola” men det kan bli lätt fånigt när ett grepp används för mycket. Dock lyckas man alltså behålla den snygga grafik och sköna stämning som vi först fick bekanta oss med i Bastion och till och med lyfta den ett par estetiska snäpp.
Tyvärr är Transistor så likt Bastion att man även får med akilleshälen – det är inte tillräckligt omväxlande och känns därför efter ett tag lite för upprepande. Även om spelet innehåller uppgraderingar och utvecklar sitt koncept bit för bit, så kommer man inte ifrån att det till största delen är samma upplägg, med nya fiender, gång på gång man ska ta sig igenom. Därför känns Transistor bäst i lagom doser, eller som ett iOS-spel man försökt ”skala upp” och lägga till på, istället för som brukligt, skala ned till mindre kraftfulla format.
Slutomdöme: Transistor bjuder på härlig grafik och schysst cyberpunk-stämning och vi är svaga för det isometriska perspektivet, som påminner oss om klassiker som Bitmap Brothers Cadaver. Men det är också ett ganska begränsat spel, som känns att det kommer ifrån ett mindre format och som koncept inte riktigt utnyttjar PS4:ans enorma potential fullt ut. Förutom snyggre grafik, är spelet inte så mycket mer avancerat än Bastion var till iOS – för två år sen. Det är förvisso inget fullprisspel (kostar ca 200 kr på PSN, finns även till PC) och det är verkligen inte dåligt – men som helhet måste vi erkänna att vi ändå väntade oss lite mer av Super Giant Games inträde på PS4.
Så här sätter vi betyg på Senses
