I The Entropy Centre så vaknar vi upp i en övergiven forskningsstation, utan minne av vem vi är och hur vi kom hit. Stationen ser ut att ha varit obefolkad en längre tid. Försiktigt rör vi oss genom korridorerna. Efter ett tag så finner vi ett vapen som kan användas till att spola tillbaka tiden med. Nu börjar det hela sakta klarna och vi måste ta oss igenom olika rum med pussel för att komma längre in till hjärtat av stationen och låsa upp alla dess hemligheter. Det visar sig även att klockan tickar ned mot en katastrof av episka proportioner…
Det första som slog mig när jag började spela The Entropy Centre är att ”Tårtan är en lögn!”; för visst bär spelet en hel del likheter med det genialiska Portal från 2007. Precis som i Portal så är det en kvinnlig huvudkaraktär, vi tar oss genom ett övergivet forskningsinstitut, vi måste klara av pussel för att komma vidare, vi har ett specialvapen och hela stället bär på en mörk hemlighet.
Fast även om The Entropy Centre bär en hel del likheter med Portal så är det ändå ett helt eget spel. Att kunna spola tillbaka tiden öppnar upp en fjärde dimension och du kan till exempel använda en bro som fallit ned som en hiss och du kan ta dig genom nedrasade korridorer genom att enkelt spola tillbaka tiden. Storyn rör sig hela tiden framåt och för varje steg får du mer information om vad som egentligen hände. Ett tips är att läsa alla emails på alla datorer som finns utspridda överallt. Det är ibland rentav nödvändigt för att kunna komma vidare.
För att göra framsteg så måste du klara tester och pussel och här gäller det att gnugga geniknölarna och göra saker i rätt ordning. Du kan lyfta och bära olika kuber och ställa ner dem på knappar i golvet. Sen gäller det att klura ut i vilken ordning de behöver ställas på plats och för att därefter spola tillbaka tiden så att du kan ställa dem på en annan plats…
Låter det tillkrånglat? Det är inte så krångligt att lära sig grunderna, men det är desto mer utmanande att komma på exakt hur du ska flytta sakerna och i vilken ordning för att kunna komma vidare. Svårighetskurvan i The Entropy Centre är väldigt tillfredställande, tycker jag. Det börjar på en precis lagom nivå som blir svårare utan att ta gigantiska hopp så att man kör fast för tidigt. Det i kombination med den engagerande storyn gör att spelupplevelsen blir extremt angenäm. Spelmekaniken är lika enkel som den är smart, grafiken är riktigt snygg och röstskådespelarna är väldigt duktiga.
Sammanfattningsvis så är The Entropy Centre helt klart ett måste. Det enda lilla smolket i bägaren är att det till en början känns väldigt likt Portal – men det är en känsla som försvinner mer och mer ju längre in i hjärtat av stationen som du kommer!
Stubby Games skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
