Hyllade survival-managementspelet This War of Mine kommer till konsol och adderar en ytterligare emotionell dimension: barnens perspektiv.
Det finns inget man kan skriva om krig som inte låter som en klyscha. De flesta av oss har haft turen att aldrig ha upplevt – och förhoppningsvis aldrig kommer att behöva – uppleva krig. Krig skapar inte bara död, nöd och förstörelse; det förtar ofta mänsklighet och tvingar oss bli som allra mest primitiva. Djungels lag. Men mitt i självbevarelsedriften att vi och våra nära och kära måste överleva, så är vi fortfarande människor med känslor, behov och svagheter.
This War of Mine – The Little Ones är skapat av 11 bit studios, ytterligare en i raden uppmärksammade spelskapare som kommer ifrån Polen (året spel 2015, The Witcher 3, är ju också därifrån). Inspirerade av kriget i Bosnien 92-96 så har man skapat en spännande, berörande och vackert intuitiv spelupplevelse, som närmast kan jämföras vid en slags ”survival-management”. Eller ett The Sims med allvar, känsla och mening, om man så vill.
Mat är ständig brist på och dina karaktärer kan inte gå hungriga hur länge som helst.
Spelet går ut på att du styr tre individer, som har olika egenskaper – till exempel ”bra kock”, eller ”duktig sökare” – och som kan vara av båda könen. Det är din uppgift att hushålla med dagen och nattens timmar och sätta dina figurer på att bygga objekt som kan främja överlevnad: enkla kök, metall-workshop för att skapa spadar, dyrkar, vapen och hembränningsapparater (man måste ju leva lite också, och hembränt är dessutom en bra vara att byta med). Allt byggande kräver resurser och dessa måste antingen gamas fram i övergivna byggnader, stjälas från andras hus eller bytas genom handel. Alla val du gör har konsekvenser. På nätterna kan (måste) man bege sig ut på ”scavenger hunts”, där du väljer en av dina figurer som får gå på skattjakt. Ska du prioritera att leta material eller mat? Ska de andra två få sova, eller måste en av dem vakta huset, så andra inte rånar dig under tiden du gör detsamma? Och har du haft resurser nog att bygga en säng, så de kan vila sig bättre, eller måste de sova på golvet? Resurserna är starkt begränsade och allt är hela tiden en avvägning – din karaktär blir hungrig, trött, skadad och deprimerad, beroende på dina val. Alla behov kan inte tillfredsställas på en gång – vad är du beredd att offra och vad är din plan för att överleva 40 dagar?
Död i spelet är permanent – och kan komma plötsligt. Vanligast är att man i ren desperation bryter sig in i fel hus och möts av en vakt som skjuter dig med ett prickskyttegevär eller hagelbössa. Eller att du försöker stoppa en våldtäkt kanske och en soldat dödar dig med en kniv. Att själv mörda någon skapar djup sorg i din karaktär. Precis som om du tvingas (eller väljer) att stjäla från andra. Kan du köra ninja-mode och bara ta resurser från skräphögar, samtidigt som du helt undviker konflikt? Eller blir pressen för stor och desperationen överväldigande att få mat, så att du knycker från någons trädgård och lämnar dem i sticket? Det är såna här svåra och mänskliga beslut du tvingas ta ständigt och när en av dina figurer dör så känns det bokstavligen som en riktigt förlust (och innebär ofta att du vill börja om, vilket i så fall blir från allra första början – här finns inget sätt att backa bara senaste dagen eller liknande). Och världen, figurerna och händelserna är slumpartat genererade, så du kan spela om många gånger och prova olika strategier utan att för den sakens skull säkert kunna veta vad som väntar i nästa hus…
Hur förklarar man krig för barn?
Nytt på next-gen konsol är The Little Ones – som dyker upp en bit in i spelet och alltså är barnen. Att krig drabbar barn värst är ingen underdrift. Men barn är fortfarande barn – de vill leka, skratta och kan inte förstå många saker som vuxna tvingas igenom. Det är upp till dig att ta hand om dem, ordna med leksaker och se till att de får en så dräglig tillvaro som möjligt i väntan på att helvetet ska vara över. Att försvarslösa barn blandas in i spelet gör verkligen inte den emotionella solarplexussmällen mindre, tvärtom.
This War of Mine – The Little Ones är inte jättestort och tekniskt avancerat, men väl genomarbetat och gjort med omtanke. Grafiken är riktigt finstämd och skapar en hopplöst grå stämning, med små ljusglimtar här och där som känns som ett levande, men ändå avlägset, löfte om en bättre morgondag. Inför konsolversionen har man även lagt in en slags kol/blyertseffekt som ligger rörlig i bakgrunden och inger en nästan dokumentär känsla av minnen. Musiken och ljudeffekterna är finstämda och även om samplat tal saknas, så kan man nästan höra tonen i de desperata människornas repliker och smärtan de uttrycker med kroppen och enstaka ljud.
Grafiken är snygg och stämningsfull. Kolla in kol/blyertseffekten i himlen.
Att spela igenom en omgång av This War of Mine – The Little Ones tar ca 2-3 timmar, lite beroende på hur noggrann och ambitiös du vill vara. För varje genomspelning lär du dig mer och mer och den arkadbetonade styrningen i realtid fungerar överlag fint, även om vissa problem med precision förekommer då och då. Här finns överraskningar att låsa upp och precis lagom mycket text för att få kontext och bakgrundshistoria, men aldrig så mycket att man tröttnar och bara klickar vidare. Hela spelupplägget känns väldigt intuitivt och man förstår fort hur mekaniken fungerar och hur man ska göra för att konstruera etc. Och det som inte är helt självklart blir det snabbt när man väl börjar spela. Du kan även skapa ett eget spelparti där du bestämmer startfigurer, svårighetsgrad, platser och antal dagar till kriget är över (längden på omgången).
Texten med bakgrundsinfo är perfekt avvägd.
Vi har haft kul med This War of Mine – The Little Ones. Dels är det ett bra och lagom avancerat managementspel, med den emotionella dimensionen som gör att man även berörs och drivs till att spela vidare och göra bättre nästa gång. Det är precis lagom långt för att sitta med i ett par timmar åt gången och även om det inte är Sid Meier-nivå på antalet val och alternativ så är det fullt tillräckligt för ett så här välgjort spel, som dessutom bara kostar hälften av vad ett nytt konsolspel till PS4 eller Xbox One normalt går loss på.
Så här sätter vi betyg på Senses