Kriget mellan den smarta lilla musen Jerry och den ganska buffliga katten Tom startade redan 1940 och har pågått sen dess. Det finns otalet tecknade kort-, långfilmer och serietidningar om dem. Fast nu – över 80 år senare – tar de för första gången steget till att vara med i en live-action-film. Filmen fick den inte alltför heta titeln; Tom and Jerry – The Movie och nu är det dags att se vad de två bråkstakarna ska hitta på med mänskligt sällskap.
I en alternativ värld, där alla djur är tecknade figurer men alla människor är som vanligt, bor Kayla (Chloë Grace Moretz). Hon är en ung tjej, som inte riktigt vet vad hon vill göra här i livet. Av en slump så får hon anställning som värdinna på ett prestigefullt event på ett av New Yorks största och mest exklusiva hotell. Det är superviktigt att detta event går av stapeln helt utan missöden. Tyvärr så har Tom och Jerry flyttat in på samma hotell och snart blir det givetvis fullkomligt kaos.
Jag ska väl ärligt erkänna att jag har aldrig tyckt att Tom & Jerry är så roliga som figurer, men jag har ändå sett ett stort antal av deras filmer. De bygger alla på samma princip: att de jagar varandra och slåss om vartannat. Att föra över det till en värld som befolkas av människor gör att det blir en ganska udda blandning av humor och slapstick. Det blir liksom två filmer; å ena sidan så följer vi Kaylas problem som värdinna och å andra sidan får vi slapstick-fight mellan två tecknade figurer. Dessa två världar blandas aldrig riktigt på samma fina sätt som i till exempel Robert Zemeckis klassiker Who Framed Roger Rabbit (Vem satte dit Roger Rabbit?), där de tecknade figurerna var helt och hållet avgörande för handlingen.
Chloë Grace Moretz såg jag för första gången i den helt skruvade filmen Kick Ass och hon gör verkligen vad hon kan med det här lövtunna manuset. Effekterna är välgjorda och även om de olika story-delarna inte riktigt hänger ihop så ser det sjukt snyggt ut när de tecknade figurerna rör sig och interagerar med den verkliga världen. Tom och Jerry – The Movie är ändå väldigt underhållande i all sin fånighet, men jag skulle inte rekommendera att se filmen tillsammans med de minsta barnen; för slapstick-humor är inte något som alla är vana med idag. Att slå någon med ett strykjärn gör väldigt ont i verkligheten, även om Tom inte påverkas nämnvärt. Den svenska dubben är riktigt bra och man har faktiskt lyckats att hitta Tom och Jerrys röster till perfektion på svenska… Alltså det var ett skämt – precis som i de tecknade filmerna är Tom och Jerry stumma, vilket är konstigt då alla andra djur pratar. Filmskaparna tar faktiskt till och med upp det att det är konstigt att de är helt stumma.
Blu-ray-utgåvan är grymt fin, med hög bitrate så att de mörka partierna i filmen ser helt felfria och rena ut. Färgerna är skarpa och omfångsrika och de tecknade figurerna passar in i den verkliga världen. Ljudet i DTS-HD dundrar på fint och surround-högtalarna får jobba ordentligt när Tom och Jerry jagar varandra genom rummet. Extramaterial är det också ganska gott om och nu verkar trenden ha vänt från att ha med pyttekorta, ointressanta klipp till att det nu kommer med hyfsat långa och intressanta bakom-kulisserna-filmer istället.
Sammanfattningsvis så blev jag ändå genuint underhållen av Tom and Jerry – The Movie. I all dess fånighet, så är den ändå helt klart värd en rekommendation!
