Filmen World War Z, med Brad Pitt i huvudrollen, var omtalad och innan filmen hade premiär så fanns det en tanke om att det skulle bli ett antal filmer baserade på Max Brooks (filmregissören Mel Brooks son) bok med samma namn. Filmen hade i slutändan inte mycket med boken att göra och lånade egentligen bara namnet. Filmregissören Marc Forster – som senast regisserade fina Christoffer Robin och Nalle Puh – valde att göra filmen med den beryktade, springande zombien istället för den klassiska långsamt hasande odödingen.
Detta gjorde att flera scener i filmen blev riktigt nervpirrande, då ett hav av rabiata, gläfsande, kutande zombies klättrar över varandra för att nå fram till något levande som de kan sluka. Spelet bygger på just den känslan av skräck, när en hord med zombies fullkomligt väller fram mot dig. Tyvärr så blir det inte mycket mer än så.
World War Z är konstruerat för att spelas online; du kan spela det offline också men då inser man ytterst snabbt att det verkligen inte finns någon större story i det här spelet. Online är det kul att samarbeta med tre andra spelare för att nå målet och alla banor bygger på exakt samma sak: Det är antingen en buss, ett tåg, en båt eller något annat fordon som skall försvaras och/eller att du och kamraterna ska hämta olika lådor/vapen/utrustning för att komma vidare.
Det är verkligen inga avancerade uppdrag vi snackar om här och spelet håller dig stenhårt i handen, med stora markörer som visar vart du ska gå härnäst. Varje bana har minst två tillfällen när horder av zombies anfaller och du har en viss tid på dig att sätta upp försvarsbarriärer och automatkanoner. Sen är det bara att peppra, peppra och slänga granater på döingarna tills de eller du själv är död (de för andra gången då, får vi anta).
Det finns fyra olika platser i världen som du besöker och på varje plats får du stifta bekantskap med en ny karaktär, som spelskaparna har gett lite backstory för att försöka få lite mer kött på benen i denna lövtunna handling. Utöver det blir det ett evigt letande i lådor, att byta vapen och ju mer erfarenhet man får, desto bättre vapen.
Till skillnad mot The Division 2, som också är ett online-baserat spel, där du skjuter horder av fiender och letar i loot-lådor så blir tyvärr World War Z snabbt repetitivt och känns extremt tomt. Det är inte på långa vägar så tomt och innehållslöst som Generation Zero, men det blir ändå snabbt tröttande och när man drunknar i 1200 zombies för femte gången så stänger man av.
Men det finns givetvis ljuspunkter. Grafiken är riktigt nice (Xbox One X är testad version här), det finns en hel del bra musik och när man står där med sin motorsåg och inväntar havet av ilskna zombies så ökar pulsen markant. Tyvärr så blir det aldrig mer än så. Det där är toppen av spelet och sen är det bara ett evigt mosa, mosa, döda, döda, leta, leta… inte helt olikt Dead Rising-serien alltså.
Sammanfattningsvis så är World War Z ändå habil underhållning för stunden; men det är inget som jag kommer sitta i timmar med för att hitta alla bakgrundshistorier och leta i alla soptunnor för det finns verkligen inte särskilt mycket att finna: bara en helsikes massa zombies som har siktet inställt på dig. Tack vare att actiondelen av spelet är såpass välgjord och det är riktigt kul online så blir betyget ändå bra, men det når inte riktigt ända upp till en given rekommendation utan är väl främst för de frälsta av genren.
