Förväntningarna på Yamaha TW-E7B var höga, då det anrika märket har en lång historia av hög ljudkvalitet. I samma prisklass som Sony WF-1000XM4 var (när de lanserades) och med många snarlika funktioner kom frågan upp huruvida tio-poängaren skulle få en konkurrent om tronen? Under testets gång visade sig dessvärre Yamaha TW-E7B inte nå upp till förväntningarna.
Övergripande
Känslan av premium sveper över dig när du öppnar kartongen och sakta, detalj-fokuserat, packar upp innehållet. Yamaha TW-E7B är riktigt snygga och har en egensinnig design som leder tankarna till symboler och design i Star Wars-världen. Med i kartongen får du öronpluppar av fem storlekar, USB-C sladd och laddningsetuiet. Så än så länge alla rätt.
Batterikapaciteten är 6 timmar i lurarna och ytterligare 16 timmar med laddningsetuiet. Du får information om status genom fyra dioder på fronten av ladd-etuiet. Elementen mäter 10 mm och vikten ligger på 7,3 g per lur. Värdena är således fortsatt nästan identiska med Sony WF-1000XM4. Men nu väljer Yamaha sin egen stig.
Ett intressant val av Yamaha är att ha två fysiska knappar på höger lur och en fysisk knapp på vänster lur. Du kan dock inte på något sätt ställa in funktionerna av knapparna, vilket gör att du måste minnas vilken knapp som styr vad. Använder du samtidigt ett par andra liknande lurar blir det en utmaning då du inte kan likställa funktionerna med vad du kanske är van vid. Vidare finns start och stopp på ena luren och volymkontrollen på den andra. Så om du föredrar att ha en lur i öronen, under exempelvis middagsmakandet, gäller det att välja vilken funktion du vill ha tillgång till under tiden.
Appen Yamaha Headphone Control
Den tillhörande appen är något slätstruken. Den medföljande EQ:n har fem, förinställda profiler och två slottar finns för dina egna behov. Vidare kan du ställa in vilket lyssningsläge du önskar. Yamaha TW-E7B erbjuder också tre funktioner för att optimera lurarna på olika sätt. Listening Care ska säkerställa att alla detaljer i ljudet hörs, även vid låg volym. Listening Optimizer analyserar passformen och ljudläckage i realtid. Och slutligen Gaming Mode, som reducerar fördröjning och förbättrar hastigheten av ljudöverföringen.
Den enda tänkbara anledningen till varför dessa funktioner inte alltid är aktiverade är sannolikt ett sätt att spara energi. Det står dock inte presenterat någonstans huruvida detta är tanken och i så fall hur mycket batteritid man kan spara. Således känns alternativen snarare som en gimmick för att ge användaren känslan av ytterligare funktioner. Funktioner som kontinuerligt borde vara igång.
Komfort
Yamaha TW-E7B har ett centralt problem i sin design, och det är höjden. Lurarna sticker ut en bra bit och det är svårt att få dem att sitta på plats (något Panasonic/Technics också hade problem med i deras första TWS-premiumlurar). Att sedan få dem att sitta bekvämt, eller sitta kvar i ett bra läge, är lika svårt. Även efter experimenterande mellan de olika pluppstorlekarna tvingas man kompromissa. Den största sluter tätt, men gör ont efter tag. Den mellersta ökar på bekvämligheten, men släpper igenom ganska mycket ljud från omgivningen. Så inget alternativ blir riktigt bra.
Givetvis är det individuellt hur pass bra en hörlur passar men med tanke på att på Sony WF-1000XM4 från början vilade i örat hur naturligt som helst, så har Yamaha TW-E7B en uppförsbacke i denna aspekt.
Ljudkvalitet hos Yamaha TW-E7B
Ljudbilden
Ljudbilden är utan tvekan bra, men inte exceptionell. Redan från början uppkommer ett litet behov av att justera ljudet med hjälp av appen. De höga frekvenserna är något dova och krispigheten i ljudet saknas lite. Det är dock lätt ordnat med EQ och sedan är ljudbilden riktigt trevlig. Slående var att lurarna levererar akustisk musik på ett mästerligt sätt. Dave Weckls – Dis´ Place This återges briljant. Ljudet är synnerligen levande och alla nyanser blir tydliga och hörbara. Det betyder givetvis inte att hörlurarna ryggar undan för andra musikaliska rum, men just i detta trivs de lite extra bra. Basen återges piggt och kraftigt utan att bli överdriven. Bredd och akustisk förmåga är utmärkt där Hans Zimmer – Buyer Beware, som är en god måttstock, blir ett medryckande skådespel.
Genomhörning
Genomhörningen är ok. Med musik på är det dock svårt att uppfatta omgivningen. Vi saknar också smarta funktioner som Focus on voice eller vilken nivå genomhörningen ska ligga på.
Brusreduceringen
Brusreduceringen ger ingen större effekt på om du exempelvis knäpper med fingrarna runt huvudet. Jämfört med Off-läget är det faktiskt ingen större skillnad. Den skillnad du kan höra är en viss minskning av lägre frekvenser, men inte mycket mer. Även här hade möjligheten att justera nivån av brusreducering varit önskvärd.
Kontentan – Yamaha TW-E7B
Det finns lite för många skavanker hos dessa True Wireless-hörlurar för att de ska vara prisvärda. Framför allt i jämförelse med den naturliga utmanaren och referensen Sony WF-1000XM4, som idag kostar cirka 2 300 kr. Knappkontrollerna är invecklade och går inte att justera, passformen är svår att få till och batteritiden är inte mer än ok. Det sista hade inte varit ett problem, om det inte hade varit för att laddningen inte är speciellt snabb. Det Yamaha TW-E7B lyckas bra med är ljudbilden, som efter lite justeringar i EQ, är utmärkt och bjuder på riktigt trevliga musikstunder med din favoritmusik.
Dock räcker det inte för att Yamaha TW-E7B ska hålla måttet. Vi förväntar oss mer av ett par lurar som kostar cirka 3 000 kr, de ska locka oss och hålla kvar vårt intresse. Och det ska vara enkelt. Men dessvärre är det inte så med Yamaha TW-E7B.
Yamaha skickade testprodukt för denna recension. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
Spellista för testning:
⦁ Thomas Bergersen – Empire of Angels
⦁ Seven Lions – Freesol
⦁ Solar Fields – Sombrero
⦁ Hans Zimmer – Mombasa
⦁ Agnes Obel – Familiär
⦁ Alan Jackson – Drive
⦁ Dave Weckl – Dis´Place This
⦁ Von Dinkelmeyer – Countach 1988
⦁ Michael McCann – Watchtower
⦁ Armin van Buuren – Beautiful Life
⦁ Dawn Upshaw – Lorsque Vous N’Aurez Rien A Faire (ur Cherubin)
